|
|
21.2.2003 / LF
Många gårdar helt beroende av stöd
En stor del av de finländska gårdarna är helt beroende av olika stöd för att kunna täcka utgifterna. Det bekräftar en ny undersökning från forskningscentralen för jordbruk- och livsmedelsekonomi MTT.
På majoriteten av mjölk- och spannmålsgårdarna räcker inte inkomsterna från försäljningen till för att täcka de rörliga kostnaderna. Då man på mjölkgårdarna räknar med produktionsstödet, kan en femtedel av gårdarna täcka alla produktionskostnader.
På en fjärdedel av spannmålsgårdarna täcks produktionskostnaderna då man räknar med försäljningen och åkerarealstöden.
Utgifterna var minst på gårdar med över trettio kor och högst på gårdar med färre än tio kor. Den största skillnaden på kostnaderna mellan mjölkgårdarna berodde på kostnaderna för företagarens arbete.
På ungefär en fjärdedel av mjölkgårdarna täckte inkomsterna från mjölkförsäljningen de rörliga kostnaderna. På en femtedel av gårdarna täcktes produktionskostnaderna av mjölkförsäljningen och produktionsstödet.
Att producera tusen kilo mjölk kostade minst på stödområdena B och C2 och mest på stödområde C4 i Norra Finland.
Produktionskostnaderna för spannmål var år 2000 i genomsnitt 327 euro per ton. Samtidigt var marknadspriset för vete 135 euro per ton och för korn 119 euro per ton.
I spannmålsproduktionen hade gårdens storlek stor betydelse för produktionskostnaderna. På gårdar med över 100 hektar åker var kostnaderna per enhet två tredjedelar av kostnaderna för gårdar med 30-50 hektar åkermark.
På största delen av spannmålsgårdarna kostade produktionen 200-500 euro per ton säd. Knappa 40 procent av gårdarna kunde täcka de rörliga utgifterna med inkomsterna från spannmålsförsäljningen. På cirka var fjärde spannmålsgård var produktionskostnaderna lägre än inkomsterna från försäljningen och arealstöden.
Ett ton spannmål kostade minst att producera på stödområde A och mest på stödområde C. På A-området var både gårdarna och skörden större än på andra håll i landet. Då produktionskostnaderna räknades ihop per hektar odlad spannmål var de lägst i C-området, vilket beror på att man här odlade nästan enbart fodersäd som är billigare att producera än brödsäd.
|
|
