|
|
21.2.2003 / LF
Hur myndigheterna skall klara av lantbruksreformen är ett frågetecken
Om den planerade reformen av EU:s lantbrukspolitik skall tillämpas redan från början av nästa år så har förvaltningen stora problem. Enligt Olli-Pekka Peltomäki som är chef för stödenheten vid jord- och skogsbruksministeriet måste helt nya stödtillämpningar byggas upp i ministeriets datasystem för att kunna hantera det nya gårdsstödet. Hur de nya systemen skall se ut och när de måste vara i funktion är ännu helt öppna frågor.
De många frågetecknen kring den planerade lantbruksreformen och hur förvaltningen skall klara av att genomföra den var en av de frågor som väckte mest diskussion på jord- och skogsbruksministets årliga stödutbildning.
EU:s nuvarande ordförandeland Grekland har som målsättning att få besluten om reformen klara i juli. Om regelverket blir klart träder det nya systemet, med ett gårdsstöd som ersätter det nuvarande CAP-stödet och bland annat nötkreatursbidraget, i kraft redan vid årsskiftet.
En annan fråga som oroar Peltomäki är övervakningen i det nya systemet. Arealövervakningen kommer man nämligen inte ifrån. Det nya gårdsstödet betalas enligt hur många hektar åker jordbrukaren har i sin besittning under det år han söker stöd, upp till maxtaket.
Myndigheterna kommer på samma sätt som tidigare att granska att den stödberättigade arealen är rätt. Myndigheterna behöver visserligen inte övervaka olika växtgrupper, såsom hittills.
Men förutom arealen finns det i reformförslaget en rad kompletterande villkor som jordbrukaren måste uppfylla. Dessa villkor är mera kvalitativa och gäller bland annat djurens välmående, djur- och växtsjukdomar, miljöfrågor och arbetarskydd.
Enligt Peltomäki leder detta till att inspektörerna nästan måste tillämpa "alla lagar i Finland" vid övervakningen.
|
|
