|
|
16.12.2002 08:08:45 / LF
EU-utvidgningen - en dragkamp in i det sista
Redan före det avgörande toppmötet som inleddes igår i Köpenhamn borde EU-utvidgningen ha varit klappad och klar. I stället haglade det krav in i det sista. Polen ställde sig på tvären och dessutom kom flera gamla EU-länder med nya villkor. EU-ordföranden Romano Prodi väckte danskarnas iritation genom att vädja om mer pengar till kandidatländerna.
De gamla EU-15-ländernas utrikesministrar samlades i måndags och tisdags för att jämna vägen för toppmötet i Köpenhamn. Ministrarna enades om att ställa sig bakom det danska ordförandeskapets bud till de tio kandidatländerna. Åtta kandidatländer hade samtidigt meddelat att också de i princip ställde sig bakom kompromissen.
Men utrikesministrarna lyckades inte lösa alla sina hemuppgifter. Till slutrundan i Köpenhamn sparades gott om svårknäckta nötter från finans- och agrarfrågor till miljöfrågor. Såväl de gamla EU-länderna som kandidaterna kom med en mängd nya specialönskemål ännu dagen före det avgörande mötet.
Till danskarnas irritation vädjade EU-kommissionens ordförande Romano Prodi i sista stund om mer generositet. Prodi ansåg att EU ännu inte har använt alla pengar som år 1999 öronmärktes för utvidgningen. Men den danske toppmötesgeneralen Anders Fogh Rasmussen avvisade idén.
På basen av stämningen före mötet räknade diplomater ändå med att alla kandidatländer med undantag för Polen och Malta ska acceptera EU:s anbud, om än med vissa förbehåll. Cypern, Estland och Lettland omfattade relativt tidigt den danska kompromissen.
Länderna hänvisade emellertid till den allmänna regel som säger att de automatiskt profiterar av förbättringar som andra kandidatländer i sista ögonblicket lyckas förhandla fram. De polska kraven måste behandlas som en fråga för sig. Ännu på onsdagen kunde ingen med säkerhet förutspå om Polen blir medlem tillsammans med de andra.
Sist, men inte minst, diskuteras ännu frågan när Turkiet ska tilldelas ett datum för sina inträdesförhandlingar. Många EU-länder oroar sig över Turkiets storlek. I egenskap av lantbruksland kan Turkiet bli en tungt vägande faktor i EU:s lantbrukspolitik.
|
|
