|
|
17.8.2018 / Landsbygdens Folk
Fårfarmare står för fiolerna i Finlands vargpolitik
- När ingen tar ansvar är det fårskötseln som får ta konsekvenserna, konstaterar Leena Ingberg och efterlyser beslutsfattare som sätter ner foten och ser till att vargstammen begränsas.
- Vi har redan nu en situation där vargen vänjer sig vid människor och bosättning vilket leder till konflikter av olika slag, konstaterar Ingberg.
För henne som fårfarmare handlar det om ekonomisk förlust, men också om en känsla av otrygghet och att produktionsdjuren far illa. Staten betalar ersättningar för skador på produktionsdjur men de täcker inte hela förlusten.
- Som om vi inom lantbruket inte hade tillräckligt med problem redan, suckar Ingberg och krafsar en av sina tackor på huvudet.
Hon märker att djuren blivit oroligare sedan den ödesdigra natten med vargbesök. Det har hon själv också.
Ingen varghatare
Ingberg betonar att hon inte önskar att vargen ska utrotas, men att stammen borde begränsas i trakter där vargen rör sig mitt bland bosättningen.
Efter mängder av vargobservationer både i Ingå och östra Raseborg de senaste två åren har Ingberg självklart varit medveten om risken med att ha fåren ute.
- Därför hade jag nyligen tagit hem fåren till gården så att de skulle vara närmare ladugården och byns bosättning.
Bosättningen störde däremot inte vargen eller vargarna som anföll fåren bara ett stenkast från flera bostadshus, inklusive Ingbergs eget.
Leena Ingberg tillkallade polis och verksamhetsledaren för Ingå-Snappertuna jaktvårdsförening, Henrik Holmberg, som kunde bekräfta att det med största sannolikhet handlade om en eller flera vargar som varit i farten.
- Den här tiden på året lär vargarna valparna att jaga. Det kan ha varit frågan om det, men det kan också ha varit bara en individ. När det finns lätt byte triggas vargens jaktinstinkt, förklarar Holmberg förödelsen på Hinders.
På grund av torkan var det svårt att hitta avtryck i marken. Sex får var dödade och två var så illa skadade att polisen avlivade dem. Några andra haltar.
Folk fjärmas från verkligheten
Leena Ingberg är egentligen inte förvånad över det som hände, mera illa till mods.
- Det var inget konstigt med det som hände. Att döda djur hör till vargens naturliga beteende.
Däremot tycker hon det är dags att sätta punkt för den nonchalans som myndigheter visar mot lammproducenter.
- Det handlar inte om någons husdjur utan om professionell fårskötsel här. Om du har fem får i en hage kan du säkert gärda in dem med viltstängsel, men det kan inte jag som har 250 får med sammanlagt över 50 hektar betesmark på olika platser.
Fåren flyttas ofta eftersom de äter mycket och särskilt i år har det varit svårt att hitta tillräckligt med betesmark. De omgärdas av 90 cm högt flyttbart elstängsel. Ingberg har också själv övervägt viltstängsel, men säger att det inte löser problemet med vargar mitt i bostättningsområden.
Ingberg upplever att människorna idag verkar ha distanserats från naturen och livet på landsbygden. Också hela vargdebatten ger sken av att verklighetsförankringen är avlägsen.
- Det är lätt att skrika på sociala medier men det hjälper inget.
Själv är Ingberg hjärtligt trött på att vargdebatten är så infekterad - på båda sidor - och hon aktar sig noggrant för att läsa kommentarer i samband med artiklar.
Pengarna för viltstängsel är slut
På Finlands viltcentral säger viltplanerare Reijo Kotilainen att pengarna för viltstängsel är så gott som slut.
- Man kan förstås lämna in en ansökan som sedan behandlas enligt hur brådskande situationen är. I akuta fall kan vi ordna med stängsel för mindre inhägnader.
- Just nu finns det omkring tio ansökningar som väntar på behandling, berättar Kotilainen.
Däremot medger han att det inte finns en chans för gårdar i Hinders storleksklass där fårbetena dessutom ligger utspridda på olika håll.
- För sådana gårdar finns det tyvärr ingen möjlighet att få stängsel i dagens läge.
TEXT & FOTO
Maria Wasström
maria.wasstrom@gmail.com
|
|
