|
|
10.8.2018 / Landsbygdens Folk
Klimatskatt på jordbruket
kan drabba matförsörjningen
Studien, som har publicerats i tidskriften Nature Climate Change, är resultatet av ett internationellt forskningsprojekt som har genomförts inom forskarnätverket International Institute for Applied System Analysis (IIASA).
Forskarna under ledning av Tomoko Hasegawa har kört igenom data från åtta globala datamodeller för att analysera effekterna av åtgärder som fram till 2050 sänker utsläppen av klimatskadliga gaser från jordbruket.
I dag utgår man från att klimatförändringen fram till 2050 kan skörda omkring 24 miljoner dödsoffer till följd av svält. Vissa modeller utgår från 50 miljoner dödsoffer. De värst drabbade områdena är Afrika söder om Sahara och Indien.
Enbart kolskatt kan vara skadlig
Olika åtgärder för att begränsa klimatförändringen, exempelvis en global kolskatt, är på förslag. Men kolskatten är tveeggad och kan till och med förvärra den lokala hungern. Kolskatten skulle ha tre nackdelar, hävdar forskarna.
För det första skulle skatten höja kostnaderna för livsmedelsproduktionen. Detta gäller särskilt utsläppsintensiva sektorer som köttproduktionen. För det andra skulle högre markpriser driva upp kostnaderna inom jordbruket.
För det tredje kan kolskatten uppmuntra till en växande produktion av biobränslen. Detta skulle inkräkta på den tillgängliga arealen för matproduktion och ytterligare höja priset på jordbruksmark.
Allt detta skulle göra maten kännbart dyrare i länder med låga inkomster, där befolkningen redan använder upp till 60 eller 80 procent av sin lön för mat. Det ställer allt större befolkningsgrupper i riskzonen.
Forskarna framhåller att deras resultat inte ska tolkas som ett försök att bagatellisera ansträngningarna för att sänka utsläppen av växthusgaser. Vi hävdar inte att klimatpolitiken är mer skadlig än nyttig, säger Hasegawa.
Smartare jordbruk som komplement
Forskningsresultaten understryker i stället behovet av kompletterande åtgärder inom jordbruket. Hasegawa efterlyser en smart, målinriktad politik som höjer produktiviteten inom matproduktionen och sänker utsläppen från jordbruket.
Jordbruket i utvecklingsländernas boskapsbesättningar producerar tre fjärdedelar av världens växthusgaser men bara hälften av mjölken och köttet. Åtgärder för att minska fattigdomen och stimulera ekonomisk tillväxt och matsäkerhet är nödvändiga.
Vettigt använd, kan en kolskatt bidra till en positivare utveckling. Skatter på nötkött kan exempelvis vända konsumtionen till alternativ med lägre koldioxidutsläpp. En kolskatt kan också finansiera livsmedelsprogram i låglöneländer, föreslår forskarna.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|
