|
|
6.7.2018 / Landsbygdens Folk
Åtgärder behövs för jämlik konkurrens
Bland annat det här säger riksdagens jord- och skogsbruksutskott i sitt utlåtande till stora utskottet om EU-parlamentets och rådets förslag om direktiv för handelns beteende gentemot andra parter i livsmedelskedjan. Direktivet är känt som UTP-direktivet. UTP är en förkortning av Unfair Trading Practices, alltså oschysst beteende inom handeln.
Parallellt med beredningen av det här direktivet pågår också en egen beredning i Finland av en livsmedelsmarknadslag, som innebär inrättandet av en livsmedelsombudsman.
I sitt utlåtande säger jord- och skogsbruksutskottet att man bör kunna gripa in när det uppstår beteendeformer som strider mot god handelssed inom livsmedelskedjan.
Går ut mot handelns varumärken
När det kommer till produkter så bör patent kring produktutvecklingen av livsmedel kunna tryggas. Till den delen fäster jord- och skogsbruksutskottet särskild uppmärksamhet vid handels egna varumärken, så kallade private label produkter. Utskottet konstaterar att oschyssta handelsmetoder ofta har negativ inverkan på livsmedelskedjans effektivitet och marknadens dynamik. Det gäller också i situationer som faller inom ramen för den nuvarande konkurrenslagstiftningen och tröskeln för att gripa in således inte överskrids. Å andra sidan är även hård konkurrens på marknaden positiv så länge den är schysst.
- Det är ganska tydligt att SLC:s åsikter kommer fram i texten, anser SLC:s ordförande Mats Nylund som är medlem i utskottet på SFP:s mandat.
Europeiska slakterier delar åsikt
Det finns flera exempel på liknande åsikter som de SLC gett uttryck för i beredningen av såväl den finländska lagstiftningen som UTP-direktivet.
Bland annat den europeiska slakteriorganisationen Clitravi kommer i ett pressmeddelande om beredningen av UTP-direktivet ut med liknande tankar.
- En seriös analys av oschysst praxis inom handeln med inriktning på utbudet av jordbruksprodukter borde inte förbise stormarknadernas egenskap av mötesplats som länkar konsumenterna med leverantörerna, säger den europeiska slakteriorganisationen.
Ledande stormarknader har utvecklats till maktfulla samlingsplatser som i hög grad dikterar hur konsumenter och leverantörer utan en direkt anknytning till stormarknaderna ska möta varandra, säger organisationen i ett pressmeddelande.
Ett exempel på det här är enligt Clitravi införandet av avgifter på en del stormarknader för rätten att få vara med i produktsortimentet.
Flera exempel på oschysst konkurrens
- Egentligen har stormarknaderna förvandlat sig själva till en upprätthållare av service för sina leverantörer och de försöker maximera sin profit på att upplåta tillträde till och konkurrens om sina utrymmen, säger Clitravi. Dessutom måste stormarknaderna i något skede ha gått in för att det ibland är lönsammare att utesluta leverantörer från marknaden än att förtjäna på deras utbud.
Således har stormarknaderna enligt Clitravi integrerat vertikalt genom att lansera sina egna märken parallellt med de oberoende varumärkena.
Slakteriorganisationen ger en del exempel på åtgärder som lett till snedvriden konkurrens: Bland dem återfinns missbruk av affärshemligheter kring oberoende varumärken, vilket varit till förmån för handelns egna märken.
Organisationen framhåller också avgifterna för tillträde till marknaderna, som förhindrar distribution av oberoende varumärken; i praktiken en ”abrupt utestängning”, som undergräver den ekonomiska lönsamheten för oberoende varumärken.
Dessutom nämner Clitravi uteslutning på förhand av tillträde för oberoende märken som konkurrerar med stormarknadernas egna märken.
Enligt kommissionens förslag ska medlemsstaterna åläggas att utse en offentlig myndighet med ansvar för att tillämpa de föreslagna reglerna. Myndigheten ska kunna initiera utredningar på eget initiativ eller på grundval av klagomål, och kommer att få till uppgift att införa proportionella sanktioner vid dokumenterade överträdelser.
I det förslag om livsmedelsmarknadslag som är under beredning i Finland blir det här livsmedelsombudsmannens uppgift. - MG
|
|
