|
|
29.6.2018 / Landsbygdens Folk
Astronautföda för boskap
kan reducera foderarealen
Konsumtionen av kött måste sänkas, varnar många experter och hänvisar till att produktionen av soja och foderspannmål redan täcker hälften av den globala åkerarealen. Den utvecklingen är svår att bromsa.
Köttkonsumtionen fortsätter att öka i stora delar av världen. Fram till 2050 väntas arealen för foderproduktion växa med ytterligare nio procent. Markresursen för foder belastar i sin tur matproduktionen i motsvarande grad.
Forskare världen runt arbetar med olika råvaror som surrogat för proteinfoder. Svampar, alger och insekter torkas och bearbetas på olika sätt till mjöl eller pellets. Produkterna ska tillfredsställa proteinbehovet hos kor, grisar och höns.
Teknik från det kalla kriget
Forskare vid det tyska Potsdam-institutet för forskning av klimatpåverkan lanserar nu en okonventionell lösning. De vill pröva en teknologi som ursprungligen utvecklades under det kalla krigets år för rymdfartens räkning.
Enligt rapportens författare Benjamin Leon Bodirsky handlar det om astronautmat. Mikrober kan kultiveras med energi, kväve och koldioxid för att framställa proteinpulver. Det nya superfodret skulle ersätta dagens sojafoder för boskapen.
Enligt Bodirsky har bakterier fördelen att de är lätta att framställa i industriella processer. Alger behöver solljus för att utvecklas, larver ska matas med organiskt foder för att växa. Det behöver bakterierna inte.
Bakterier kan kultiveras med fermentering i stora ståltankar med hjälp av avfall från cellulosa, väte, biogas eller naturgas. Bäst fungerar naturgas och kväve, eftersom metoden genererar mindre koldioxid än exempelvis naturgas.
Framställning av foderprotein i industrianläggningar i stället för agrar foderproduktion på åkern kan enligt Bodirsky bidra till att sänka kraftfoderproduktionens miljö- och klimatskadliga konsekvenser.
På grund av de låga produktionskostnaderna kunde det mikrobiellt baserade kraftfodret till och med framställas utan subventioner. Omställningen kan medföra kännbara förbättringar för miljön, tillägger forskaren.
Simulationer fram till 2050 tyder på möjligheten att globalt ersätta två procent av allt kraftfoder från mikrobiell proteinproduktion. Det låter inte mycket men därigenom kan fem procent av den globala åkerarealen frigöras för annat.
Produktiviteten inom boskapsskötseln försämras inte av utfodring med mikrobakteriellt protein. Forskarna utgår i stället från att mikrober till och med kan gynna boskapens tillväxt och stimulera mjölkproduktionen.
Acceptansen är en osäkerhetsfaktor
De stora frågan gäller acceptansen för en teknologiomställning av denna kaliber. Fördomar, ovilja att ta risker och bristande marknadstillträde är alltid ett problem med nya teknologier, konstaterar forskarna.
Jordbrukspolitiken spelar en viktig roll i sammanhanget. Bodirsky efterlyser starkare incitament för miljöinsatser. Ett högre pris på miljön kan förbättra teknologins konkurrenskraft i framtiden, menar den tyska forskaren.
Om teknologin får chansen att utvecklas vidare, kan man inte utesluta att mikrobiellt protein i framtiden också kan bli ett viktigt födoämne för människor - ett slags astronautmat för oss alla, noterar Bodirsky.
Artikeln Decoupling Livestock from Land Use through Industrial Feed Production Pathways har nyligen publicerats i den amerikanska facktidskriften Environmental Science and Technology.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|
