|
|
4.5.2018 / Landsbygdens Folk
EU-kommissionen vill skära ned
jordbruksstöden med fem procent
EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger redogjorde på onsdagen över sina budgetplaner för åren efter 2021. Fram till dess förlorar EU ett av sina penningstarkaste medlemsländer Storbritannien och det lämnar ett hål i kassan.
Oettinger uppskattar den årliga förlusten till omkring 12 miljarder euro. EU måste också ta itu med nya utmaningar som kostar pengar - migration, gränskontroller, säkerhet och försvar. Dessutom borde digitalisering och innovation främjas.
Alla medlemsländer vill inte betala mer
Balansen i långtidsbudgeten ska tryggas genom nedskärningar, främst inom jordbruket och sammanhållningspolitiken. Därtill förutsätts medlemsländerna betala högre avgifter till EU än tidigare. Det bäddar för kontroverser.
Oettingers kalkyler bygger på åtaganden om 1.135 miljarder euro för 2021-2027. Det motsvarar 1,11 procent av de 27 medlemsländernas nationalinkomst. Det återstår om kommissionen lyckas pressa alla länder att ta ansvaret.
Merparten av länderna har visat beredskap att medverka, bland dem Tyskland som drar det tyngsta lasset. Finland har i princip givit sitt motvilliga samtycke men Nederländerna, Österrike, Sverige och Danmark avvisar ännu blankt kravet från kommissionen.
Om förslaget går igenom, lovar Oettinger att begränsa den ekonomiska skadan för jordbruksbudgeten till en femprocentig nedskärning. Jordbruksbudgeten för sjuårsperioden spikas till 365 miljarder euro, varav 79 miljarder reserveras för landsbygdsstöden.
De direkta stöden till jordbruket ska enligt planerna naggas i kanten med fyra procent.
Kommissionen har dementerat ryktena om ett stödtak på 60.000 euro, men flaggar ändå för en mer balanserad fördelning av jordbruksstöden, också mellan länderna.
Kommissionen efterlyser en förnyad modell med gradvis minskade stöd till större gårdar, så kallade degressiva stöd. Medlemsländerna föreslås också få större frihet att omdisponera en del av direktstöden till landsbygdsstöd.
Nya källor för finanserna
En intressant fråga är stöden till struktursvaga regioner som ska sänkas med sju procent och kopplas till brott mot rättsstatsprincipen. Åtgärden riktas särskilt mot de östeuropeiska länderna Polen och Ungern, som drar stor nytta av strukturstöden.
Kommissionen föreslår också nya finanskällor för EU. Bland annat ska 20 procent av intäkterna från utsläppshandeln flöda in i EU-kassan. En skatt på plastavfall nämns också som en möjlighet att späda på unionens knappa resurser.
Onsdagens presentation blir startskottet för en lång debatt om EU:s framtida finanser. Medlemsländerna och kommissionen måste förhandla fram en slutlig kompromiss, som till sist ännu ska godkännas av EU-parlamentet.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|
