|
|
4.5.2018 / Landsbygdens Folk
Brittiska parlamentet stöder tullunion med EU
Inom en tullunion skulle EU och Storbritannien enas om gemensamma tullar utåt, medan de inre gränserna förblir tulllfria. Gränskontroller av personer och transporter vore överflödiga vid gränserna inom själva tullunionen.
En tullunion mellan Storbritannien och EU skulle därmed eliminera problemen inom handeln med jordbruksprodukter och livsmedel mellan EU och Storbritannien efter Brexit. Copa-Cogeca förespråkar en tullunion som lösning.
För premiärminister Theresa May skulle en tullunion däremot vara ett svårt nederlag. Hon håller fast vid sitt löfte att britterna kommer att lämna EU i slutet av mars 2019. Regeringen i London vill inte veta av någon tullunion.
May tvingas på defensiven
May och hennes regering förespråkar som tidigare en tydlig brytning med EU. Storbritannien ska lämna både tullunionen och den gemensamma EU-marknaden. May vill ha ett frihandelsavtal, varken mer eller mindre.
Samtidigt ökar motståndet mot planerna i parlamentet. May förlorade nyligen en omröstning i överhuset, där en majoritet av medlemmarna opponerade sig mot planerna att lämna tullunionen.
En debatt i underhuset förra veckan tolkas också som ett tecken på att regeringen kan få svårt att hävda sin EU-fientliga linje. Under debatten backade en majoritet upp en informell deklaration som förespråkar att Storbritannien ska stanna i tullunionen.
Deklarationen är inte politiskt bindande och flera konservativa medlemmar av underhuset saknades under omröstningen. En majoritet är långtifrån säker. Trots detta lägger förespråkarna för en tullunion fram en rad tunga argument för sin sak.
En tullunion är den naturliga lösningen för ett fortsatt utbyte av varor, vilket är utomordentligt viktigt för gränshandeln mellan Irland och Nordirland. Ett frihandelsavtal skulle däremot bromsa handeln, med eller utan tullar.
Tullunionens förespråkare i parlamentet påpekar att frihandelsavtal alltid förutsätter en tullförvaltning som hanterar dokument som tulldeklarationer och ursprungsintyg. Det förutsätter gränskontroller i någon form.
Regeringens stödtrupper argumenterar att Brexit-väljarna har röstat för ett komplett utträde ur EU, medan tullunionen bara motsvarar ett halvhjärtat utträde. I slutändan skulle EU i vilket fall som helst bestämma tullunionens villkor på britternas bekostnad.
En "sista varning" från EU-förhandlaren
Än så länge är underhusets initiativ ett informellt dokument utan praktisk betydelse som regeringen gör allt för att bagatellisera. Den egentliga debatten startar först då lagen om EU-utträdet avgörs i underhuset, där May har en mycket knapp majoritet.
EU:s chefsförhandlare Michel Barnier varnade i början av veckan för risken att förhandlingarna mellan EU och Storbritannien strandar om parterna inte snart enas om en lösning för gränsen till Nordirland.
Enligt Barnier börjar det nu bli bråttom. En tydlig och fungerande lösning måste nås senast i juni för att frågan ska hinna beredas i tid före det avgörande EU-rådsmötet i oktober.
Ett samförstånd om den irländska gränsen är en tröskelfråga för EU, inskärpte Barnier. Om britterna inte reagerar, måste EU-företagen bereda sig på "alla scenarier". I värsta fall blir det en hård Brexit utan rättsliga avtal med Storbritannien.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|
