|
|
27.4.2018 / Landsbygdens Folk
ÅPF kräver snabba ryck för
att flytta bort Ålands vargar
När det nu finns bildbevis på att det efter vinterns fina isar rör sig minst två vargar på Åland växer oron för rovdjursattacker mot tamboskap och att vargen ska bilda en fast stam på Åland. Därför ordnade Ålands fåravelsförening på måndagskvällen en träff med landskapsregeringens jaktförvaltare Robin Juslin och naturvårdsintendent Hanna Kondelin.
De informerade om den ändring av den åländska jaktlagen som är på gång och som ger djurägare eller någon jägare som bemyndigats av dem rätt att skjuta ett rovdjur för att förhindra attacker mot husdjur.
Kondelin konstaterade att miljöbyrån har pengar för ersättning av tamdjur och även hästar och hundar som dödats eller rivits av rovdjur.
- Men det är en begränsad budget.
Juslin förklarade att det oftast är "lika bra" att avliva skadade djur efter en rovdjursangrepp eftersom det är "jättesvårt" att bedöma hur allvarliga skadorna är.
Jaktförvaltaren berättade också att landskapsregeringen sänt en del vargspillning för DNA-analys till fastlandet.
- I bästa fall har det finländska registret redan sådana uppgifter om vargar att vi kan säga varifrån dom här vargarna har kommit till Åland. Men för tillfället är det inte så mycket vi kan göra, ansåg Juslin, som också ville betona att alla vargar inte är "problemvargar".
Väntar på rivna djur
Ålands producentförbunds vd Henry Lindström var glad för landskapsregeringens beslut förra veckan där man som svar på en skrivelse från ÅPF konstaterade att björn och varg inte får bilda stammar på Åland.
Men han var kritisk till att landskapsregeringen inte gör något i nuläget, eftersom det tar flera månader innan den föreslagna lagändringen träder i kraft. Där ges djurägare rätt att skjuta rovdjur som står i beråd att attackera tamboskap.
- Vi vet inte vad landskapsregeringen ska göra. Det finns inte möjligheter att göra något innan det finns en lag för det, kommenterade Kondelin.
- Vi kan inte agera förrän det hänt en skada. Då har vi andra möjligheter, kompletterade Juslin.
Men Lindström tyckte att myndigheterna bör göra något omedelbart nu när man vet att det finns vargar Åland och när landskapsregeringen redan har ett beslut där det sägs att stora rovdjur ska avlägsnas.
- Situationen är precis ny. Före i går visste vi inte att det finns flera vargar här, replikerade jaktförvaltaren.
Juslin betonade också att landskapsregeringen vill få in alla observationer av varg, men menade också att så länge vargarna inte har gjort något "kan vi inte ta beslut att Åland är en vargfri zon".
Inga bidragspengar för skyddsstängsel
Fårfarmaren Anki Lind undrade vilka krav på stängsel det finns, så att ingen i efterhand kan säga att stängslet var alltför dåligt för att djurägaren ska få ersättning för sina döda och/eller skadade djur.
Naturvårdsintendenten Hanna Kondelin förklarade att det i lagen inte finns några särskilda stängselkrav för att berättiga till ersättning. Men under diskussionen kom det också fram att det på Åland inte finns motsvarande stöd för rovdjursstängsel som på fastlandet.
Lind undrade också vad man som fårägare kan göra om man en kväll möter vargen när man är ute för att titta till sina lamm? Robin Juslin menade att de flesta vargar är skygga för människor och att det för en vuxen människa ska räcka med höga ljud eller stora rörelser för att skrämma bort en varg.
Djurägare riskerar straffas dubbelt?
Det blev också diskussion om hur man som djurägare ska kunna påvisa att det faktiskt rör sig om en rovdjursattack och vem man ska anmäla skadorna till både under och även efter kontorstid. Robin Juslin förklarade att det är han som i egenskap av jaktförvaltare bedömer om det är sannolikt att skador har orsakats av något rovdjur.
- Så man ska ringa mig. Mitt telefonnummer finns i katalogen, sa Juslin och förklarade att målsättningen är att landskapet betalar ut ersättning för den "faktiska skadan".
Men också sekundära skador togs upp och Karola Lundström-Jansson som själv har både dikor och får påpekade att det också finns andra husdjur än får och lamm.
- Vad händer om 20 kvigor blir skrämda så att man aldrig kan få mjölkkor av dem? Då räcker 10.000 euro inte långt.
Hon påpekade också att djurägare enligt den gällande åländska djurskyddslagen är skyldiga att försvara sina djur.
- Men nu riskerar vi som djurägare att bli straffade både för vad vi gör och vad vi inte gör!
Kan vara nödvärn att skjuta en varg
Henry Lindström betonade än en gång att han tycker att det är fel att man förrän lagändringen trätt i kraft "måste vänta på en skada" innan myndigheterna agerar.
- Det räcker inte med att tillsätta en arbetsgrupp utan det här kräver omedelbara och snabba åtgärder. Det handlar inte om att skjuta utan att flytta bort vargarna, förklarade Lindström.
Men mjölkproducenten Patrik Bertelin gick ett steg längre och frågade vad straffet blir om en djurägare "råkar skjuta" en attackerande varg.
- Det kunde spara mycket pengar åt landskapsregeringen, menade Bertelin.
Robin Juslin hänvisade till att det redan nu i jaktlagen finns en paragraf om nödvärnsrätt som gör att skytten kan gå fri från straffansvar när man försvarar "ett rättsligt skyddat intresse".
Mötet avslutades med att Henry Lindström via de närvarande tjänstemännen sände en hälsning till landskapets politiker som totalt lyste med sin frånvaro.
- Här sitter däremot många som är oroliga för sina djur. Vargarna behöver flyttas från Åland vilket är helt i linje med det beslut som landskapsregeringen redan har fattat om att varg och björn inte ska få bilda stammar på Åland, motiverade Lindström.
Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net
|
|
