|
|
23.2.2018 / Landsbygdens Folk
EU:s agrarministrar vill ha fler kopplade stöd
Kopplade stöd förespråkas av bland annat Italien, Spanien, Finland och Frankrike samt de östeuropeiska Visegrádländerna Polen, Tjeckien och Ungern. Länderna betraktar kopplade stöd som instrument för hantering av drabbade sektorer i kristider.
Det bulgariska ordförandeskapet anser att kopplade stöd är en viktig fråga i framtidsdebatten om CAP. De flesta ministrar betonade att de kopplade ska vara frivilliga och flexibla så att de kan anpassas efter det enskilda landets behov.
Finlands jordbruksminister Jari Leppä tog upp produktionskopplade stöd som ett särskilt viktigt element. Han underströk att stödens storlek måste hållas på dagens nivå. De är ett väsentligt element för den gemensamma jordbrukspolitikens mål, ansåg Leppä.
Kopplade stöd hjälper till att upprätthålla produktionen i känsliga sektorer och regioner med ogynnsamma förhållanden. Enligt Leppä visar de senaste årens marknads- och klimatkriser att stöden behövs också framöver.
Leppä efterlyste ett större nationellt spelrum när det gäller verkställigheten av stöden. Också Österrike anslöt sig till skaran av länder som förespråkar fler kopplade stöd. De är också viktiga för den planerade satsningen på proteinväxter i EU.
Sverige och Tyskland avvisar kopplade stöd
Kritiskt betraktas de kopplade stöden i Nederländerna, Luxemburg, Danmark, Sverige och Tyskland. Tysklands jordbruksminister Christian Schmidt varnade för konkurrensstörningar mellan medlemsländerna och negativa följder för utvecklingsländerna.
Enligt Schmidt borde EU också i fortsättningen satsa på en marknadsorienterad jordbrukspolitik med starka gemensamma ramar. Inom dessa ramar kunde medlemsländerna förverkliga egna, flexibla lösningar med lokal anpassning.
Agrarkommissionär Phil Hogan ansåg att kopplingen ska ha en given plats som ett av många instrument i nästa CAP. De kopplade stöden borde ändå inte utvidgas, eftersom jordbrukspolitiken måste anvisa klara ramar för produktionen.
Flera medlemsländer efterlyser en reform av miljökraven och skulle helst se att den nuvarande förgröningen inte fortsätter i sin nuvarande form efter 2021. En del av kraven kunde ändå behållas som en del av tvärvillkoren.
En del skulle också platsa i landsbygdsprogrammen. I debatten förespråkade ministrarna en ambitionsrik miljöpolitik, som å andra sidan inte får belasta jordbruket på ett oskäligt sätt. Politiken borde i stället innehålla styrmedel som stärker intresset för åtgärderna.
Ny proteinplan intresserar länderna
EU-kommissionen informerade också ministrarna om den förestående proteinplanen med målet att förbättra EU:s egen försörjning med proteinväxter. I dag importerar EU 95 procent av all soja för djurfoder.
En extern marknadsundersökning ska underlätta planeringen av projektet, som lanseras före slutet av detta år. Phil Hogan påpekade att bara fem procent av sojan i dag odlas i EU.
Proteinplanen fokuserar på forskning och innovation. Bland annat vill man ta reda på hur alternativa proteinväxter som bönor och ärter kan användas i större skala. En utvidgad europeisk odling skulle minska beroendet av soja från Nord- och Sydamerika.
Finland, Ungern och Rumänien efterlyste kopplade direktstöd till odlare av proteinväxter. Tyskland argumenterade dessutom med de svåra miljöproblem som den massiva sojaproduktionen förorsakar i Sydamerikas regnskogar.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|
