|
|
16.2.2018 / Landsbygdens Folk
Vargen blir ett alltmer akut problem
Delegationen bestod av SLC:s ordförande Mats Nylund, verksamhetsledare Jonas Laxåback och fåruppfödare Anders Norrback i Övermark, vars gård drabbades av vargangrepp för 2 år sedan.
SLC framhöll i sin vädjan som Mats Nylund framförde att man enligt Finlands vargskötselplan ska kunna reagera snabbt på problemsituationer som vargen orsakat.
- SLC har noterat att problemen med varg växer också i landets kustområden, bland annat på SLC:s medlemsområde. Där har inte funnits bofasta vargflockar sedan slutet av 1800-talet.
Nu finns det emellertid minst en bofast flock norr om Vasa, två i södra delen av svenska Österbotten och en i västra Nyland.
- Under gynnsamma förhållanden finns det en risk att vargstammen fördubblas under tre års tid.
Omfattande husdjursproduktion
SLC påminner om att kustområdet är tätt befolkat med en omfattande husdjursproduktion.
- I fall vargsituationen inte kan åtgärdas med beaktande av lokalbefolkningens synpunkter kommer läget att urarta, fruktar SLC i sin vädjan. Befolkningens oro måste tas på allvar och invånarna måste få tillbaka tilltron till myndigheternas åtgärder.
Vidare påminner SLC om att förekomsten av varg inte har haft någon positiv inverkan på hjortskadorna.
- Det finns en uppenbar risk för det motsatta eftersom vargstammen försvårar jakten, framhåller SLC. Således är jakt med hund i praktiken omöjlig på vargtäta områden. Vargens närvaro ändrar även på hjortdjurens beteende så att de bildar flockar och börjar vandra i högre grad än tidigare. Det gör också att hjortskadorna koncentreras till vissa områden.
Efterlyser stamvårdande jakt
Bland de åtgärder som SLC efterlyser återfinns stamvårdande jakt för att förebygga skador och för att minska på vargar som inte är rädda för människor och bosättning.
SLC vill också att tröskeln för att få dispens och idka skadebaserad jakt på varg omgående sänks. Dessutom ska rivna och skadade jakthundar räknas som skada vid beviljandet av skadebaserad dispens.
Ytterligare kräver SLC tillräckliga anslag i statsbudgeten för att förebygga vargskador, till exempel för vargstängsel.
Det är framför allt lokalbefolkningen som yrkar på jakttillstånd för problemvargar, framhåller SLC. I enlighet med vargskötselplanen har statsmakten anledning att skydda befolkningen och att lyssna till den. Således bör tillstånden att fälla problemvargar verkställas omedelbart.
- Det får inte gå så att juridiken i vargfrågor blir ett oberättigat vargskydd.
Slutar ifall det blir nytt angrepp
Anders Norrback framförde för minister Leppä att i fall vargsituationen hade varit som nu när han och hans hustru Ann-Katrin startade med fåruppfödning för sex år sedan så hade de lämnat hela projektet.
- Vi har också enats om att ifall vi drabbas en gång till så upphör vi med uppfödningen, sade Anders Norrback. Vi klarar inte av följderna av ännu ett angrepp, vare sig mentalt eller ekonomiskt.
En halv timme efter angreppet för 2 år sedan hittade Anders Norrback 7 döda tackor, medan ytterligare 3 måste avlivas. En hade försvunnit och den fick gården aldrig ersättning för.
Trots att gården fick ersättning för de döda och avlivade fåren ledde skadorna till en beräknad nettoförlust på 7.000-8.000 euro.
- Ersättningen täckte priset per djur, men räknar man med övriga inkomstbortfall blev ersättningen cirka 40 procent. Till saken hör att tackorna var dräktiga och dessutom var det får av lantras som vi får stöd för. Skadorna ledde även till minskat utbud av lammkött, som gjorde att kunderna hittade andra producenter.
Statens sak att bevisa
Anders Norrback ville vidare framhålla att det är statens vargar som har skadat gårdens fåruppfödning.
- Då borde det väl också vara statens sak att föra fram bevisbördan, inte jag som måste kunna påvisa mina förluster för att få ersättning.
Ganska hastigt efter det inträffade fick gården beviljat stängsel.
- Det har jag inte något att anmärka på, säger Anders Norrback. Men det dröjde innan materialet kom. När så äntligen skedde undrade jägarna i övrigt över hur smått stängslet var, höjden är bara 140 centimeter.
Anders Norrback passade också på att understryka att han inte tycker att vårt land ska tömmas på varg.
Medger problemet
Minister Leppä kunde bekräfta att motsvarande budskap har kommit till ministeriet allt oftare på senare tid.
- Jag medger att vi har ett problem som vi måste ta hand om. Överlag är det mest individer i närheten av bebyggelse som ställer till olyckor. Det är sådana som vi måste bli av med.
Ministern framhöll dock också att Finland inte kan besluta ensamt om vargfrågan eftersom djuret är skyddat i EU:s naturdirektiv.
- På den punkten har unionen en stark centralmakt vilket inte gynnar våra strävanden, sade ministern. Vi gör dock vad vi kan för att ändra situationen.
Senare under diskussionen var ministern inne på att Finland dock inte är ensamt i unionen, också andra medlemsländer har börjat reagera.
- Jag tänker delta i och om nödvändigt föra diskussionen, sade han.
Sakkunskapen finns inom viltvården
Jari Leppä höll också med SLC om att sakkunskapen om vargarna finns inom viltvården. I dag är i praktiken viltförvaltningen, polisen och rättsväsendet alla involverade i vargproblematiken.
- Jag anser att det är sakkunskapen som också ska förvalta vargstammen, sade ministern. Det är inte polisen och inte heller rättsväsendet.
Nämnas kan att Åbo Förvaltningsdomstol nyligen utfärdade verkställighetsförbud mot ett undantagstillstånd att fälla en varg.
Anders Norrback efterlyste också tillförlitliga undersökningar av vargarna och deras beteende samt följderna för omgivningen.
När det gäller beräkningar och lokalisering av vargstammen och dess utbredning ansåg i alla fall minister Leppä att institutet för naturresurser Luke, som nyligen har utfört en undersökning av stammen, kan ställa pålitlig information till förfogande.
Överinspektör Jussi Laanikari lät förstå att vargskyddet tolkas mycket strikt inom EU.
- För att kunna gripa in mot en individ måste det kunna påvisas att individen förorsakar skada eller att säkerhetsrisker uppstår.
Han var också inne på att viltcentralen nyligen har beviljats 340.000 euro för att köpa stängsel.
- Exempelvis Frankrike satsar mångfalt på stängsel delvis för EU-pengar. Där är vargstammen i samma storleksklass som hos oss.
Jussi Laanikari försäkrar i alla fall att det finns tillräckliga erfarenheter av stängsel mot stora rovdjur, som intygar att de fungerar till nästan 100 procent. Men man måste exempelvis se efter att inte stängslet jordas via växtligheten.
TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
