|
|
16.2.2018 / Landsbygdens Folk
Producentens rättsskydd måste uppmärksammas i nya djurskyddslagen
Jonny Kronqvist, ordförande för SLC:s slaktdjursutskott, påpekar att producenten i den nya lagen skulle bli väldigt utelämnad i jämförelse med myndigheterna.
- Myndigheterna har rätt att anlita expertis och assistenter, men i lagförslaget nämns ingenting om vilket rättsskydd producenten har.
Niclas Sjöskog, ordförande för SLC:s mjölksamarbetsgrupp är inne på samma linje.
- Det är problematiskt att en djurproducent är ansvarig för att djuren ska få komma ut, men också för att skydda dem för rovdjur. Det är samhällets vilja att vi ska ha rovdjur, och då ska samhället också se till att situationen fungerar.
Djurskyddsgranskningarna måste ses över
Enligt det nya lagförslaget ska producenten sätta upp staket för att skydda sina djur.
- Det blir svårt i skärgården där holmens gränser är ett naturligt stängsel, sade Sjöskog. Då kan man fråga sig vad det är för idé att driva igenom krav som inte har någon positiv effekt.
Kronqvist och Sjöskog var också överens om att djurskyddsgranskningarna måste ses över så de blir enhetliga i hela landet.
- Det är inte acceptabelt att granskningsresultatet beror på vilket område man bor i, sade Sjöskog. Lagen ska följas och den ska vara lika överallt.
I bakgrunden finns praktiska exempel där granskningarna gått fel.
- Det finns områden där granskarna inte haft tillräcklig med kunskap om näringarna, sade Kronqvist. Vi behöver flera yrkeskunniga rådgivare och en liberalare syn från myndigheternas håll.
Enligt Kronqvist fortsätter diskussionerna med de regionala övervakningsenheterna för att lösa situationen.
Marknads- och stödfrågor på agendan
Slaktdjursutskottet kunde konstatera att marknadsläget fortsätter vara problematiskt. Nivån av nötkött ligger fortsättningsvis under självförsörjningsgraden, och svinproduktionen minskade också med fem procent i fjol.
- Här borde vi i Finland fundera på vilken produktionsnivå vi vill ha, sade Kronqvist. Det sägs att vi ska upprätthålla självförsörjningsgraden, men då borde vi få en helhetssyn från industrin och handeln. Vill vi ha produktion så måste prisnivån också fås upp på en hållbar nivå.
Mjölksamarbetsgruppen diskuterade också investeringsstödet för båsladugårdar och ändringen som innebär att stöd endast betalas för grundrenovering.
- Vi förhåller oss positivt till ändringen, sade Sjöskog. Renoveringen möjliggör en fortsättning med produktionen ifall ingen tar över gården. Båsladugårdar kommer ändå att naturligt försvinna ur bilden så småningom.
För övrigt ansåg mjölksamarbetsgruppen att stöd för klövvård borde införas som en valbar åtgärd inom stödet för djurens välbefinnande.
- Klövvården förbättrar djurets livskvalitet, och nu görs det som en frivillig åtgärd som staten inte betalar för, sade Sjöskog. Själv gör jag det två gången per år, och då hinner djuren inte bli sjuka eller dåliga.
Även avträdelsestödet som upphör efter 2018 togs upp.
- Vi behöver ett system också för nästa år, sade Sjöskog. Här borde det snabbt utredas hur situationen kan lösas.
Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi
|
|
