|
|
9.2.2018 / Landsbygdens Folk
Kommissionen dryftar degressiva direktstöd
De senaste veckorna har många politiker tagit jordbrukets finansiering i försvar. EU-parlamentets jordbruksutskott avvisar kommissionens planer på att kompensera budgetgapet efter Brexit med inbesparingar i jordbruksstödet.
Nu har Oettinger upprepat sina teser att EU:s jordbrukare måste ställa in sig på inbesparingar. Budgetkommissionären vill spara mellan fem och tio procent genom att skära i jordbruks- och strukturstöden.
Enligt Oettinger har hans stab redan börjat skissera upp principerna för kommande inbesparingar. Inom jordbrukspolitiken överväger kommissionen ett degressivt jordbruksstöd, där stödet per hektar skulle krympa med växande arealer.
Rent konkret skulle stödbeloppen stegvis avta om gårdens areal överstiger en viss tröskel. Enligt Oettinger blir åtgärderna inte dramatiska men de är nödvändiga, då jordbruks- och strukturstöden står för två tredjedelar av EU-budgeten.
Kommissionen ska i maj lägga fram ett konkret förslag till nästa långtidsbudget, som gäller från och med 2021.
Tyskland vill inte pruta på EU-budgeten
De tyska regeringsförhandlingarna mellan konservativa CDU/CSU och socialdemokraterna har slutförts denna vecka. Förhandlarna utgår från att EU:s jordbruksbudget ska bibehållas på dagens nivå. Det gäller både direktstöden och landsbygdsprogrammet.
Alla tre regeringspartier ställer sig bakom förslaget att Tyskland höjer sina medlemsavgifter till EU. Därmed vill man förhindra nedskärningar i EU:s jordbruksbudget. Förhoppningen är att andra medlemsländer ska följa exemplet.
Partierna har enats om ett nationellt jordbruksprogram som till lämpliga delar också borde bli modell för EU. Stöden ska bli enklare och effektivare och gynna djur-, natur- och klimatskyddet.
Användningen av glyfosat inom jordbruket ska enligt koalitionsprogrammet stoppas så snart det är möjligt. Alternativ till glyfosat ska utvecklas och främjas. Förslag till ersättande bekämpningsmetoder ska vara klara senast 2019.
Tillståndsprocessen för växtskyddsmedel ska ses över och bli effektivare. Inom animalieproduktionen ska investeringar i djurvälfärd förstärkas. Märkningen av livsmedel ska särskilt gynna god djurhållning över standardnormerna för djurvälfärd.
Dödandet av tuppkycklingar ska förbjudas inom två år. Regeringspartierna konstaterar att ny teknologi snart är tillgänglig för könsbestämning i ägget. Inbrott i djurstallar ska klassas som ett allvarligt brott med kännbara straffpåföljder.
Leveransavtalen mellan mejerier och mjölkproducenter ska ses över för att effektivare kunna motverka kriser. Det ekologiska jordbruket borde fram till 2030 utvidgas till 20 procent av den tyska arealen.
Vargbeståndet ska kontrolleras bättre
Patent på djur och växter avvisas av den nya regeringen, likaså kloning av djur för livsmedelsproduktion. Nya växtförädlingsmetoder som gensaxen ska klassificeras enligt EU-domstolens utslag, men försiktighetsprincipen ska också beaktas.
Tysklands nya regering vill också precisera reglerna för skyddsjakt på varg. Den mänskliga säkerheten har högsta prioritet. Därför måste beståndet kontrolleras effektivare. Metoder ska utvecklas som förhindrar att vargarna vänjer sig vid människor.
Enligt programmet ska vargens utbredning begränsas på ett förnuftigt sätt. Farliga exemplar ska få skjutas. Det gäller också vargar som bryter sig igenom stängsel kring betesmarker. Skyddet för djur på bete ska skärpas.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|
