|
|
2.2.2018 / Landsbygdens Folk
EU-domstolen kanske öppnar gensaxen för EU
Är växter som förädlas med gensaxen Crispr-Cas9 genmodifierade eller inte? Enligt det aktuella förhandsbeskedet kan gensaxen inte definieras som GMO så länge mutationerna sker på ett sätt som också kan förekomma i naturen.
Förhandsbeskedet lämnades för några dagar sedan av EU-domstolens generaladvokat Michael Bobek. EU-domstolen förväntas ta slutlig ställning inom några månader. Domstolen följer vanligen generaladvokatens slutsatser.
Två franska organisationer som motsätter sig GMO lämnade för några år sedan ett klagomål till den franska förvaltningsdomstolen mot att landets miljölag inte klassar gensaxen som GMO.
De franska domarna ansåg att frågan inte kan avgöras nationellt. I stället skickade de fallet vidare till EU-domstolen i Luxemburg. Där har experter på europeisk lagstiftning noga och länge funderat över definitionerna av begreppen gensax och GMO.
Domslut inom sex månader
EU-institutionerna har avvaktat medan utredningarna kring gensaxen har dröjt och dröjt. Ett domslut kan väntas inom sex månader och det kan sätta ny fart på debatten. Genteknikens förespråkare och motståndare vässar redan pennorna.
Problemet är att EU-lagstiftningen inte har hängt med i utvecklingen. Lagarna härstammar från slutet av 1980-talet då den konventionella gentekniken började användas. Dagens gensax representerar en helt ny teknik.
För att par år sedan introducerade forskarna den så kallade gensaxen, ett billigt, smidigt och exakt verktyg som gör det möjligt att utföra små förändringar i växtens genetiska material. I motsats till klassisk GMO tillförs inga främmande gener.
Tekniken kan jämföras med konventionell förädling genom urval men är mycket snabbare. Det är intressant för växtförädlingen. I USA och flera andra länder likställs metoden med naturlig mutation och faller utanför GMO-regleringen.
I sin utredning betonar generaladvokaten att transgena grödor också framöver måste måste testas och godkännas enligt de gamla GMO-reglerna om de har utvecklats med konventionell genmodifiering. På den punkten ändras ingenting.
Gensaxen är ett undantag
Sorter som framställs med mutagenes (genredigering) ska däremot undantas från den gemensamma listan för genetiskt modifierade lantbruksväxter. Bobek räknar upp en lång rad argument som stöder detta.
Texten i utlåtandet är lång och komplicerad men branschens forskare välkomnar dokumentet med en viss försiktighet. Växtförädlarna har länge väntat på besked för att kunna gå vidare i sin forskning och utveckling av nya och robustare grödor.
EU-kommissionen har gång på gång lovat besked men frågan har skjutits upp på obestämd tid. Forskarna framhåller att metoden arbetar med stor precision. Tillfälliga mutationer förekommer också i naturen.
Enligt generaladvokaten kan gensaxen användas utan att ändra några lagar. Direktivet gäller inte grödor som förändras genom mutagenes. Det finns inget juridiskt hinder för europeiska bönder att odla genredigerade grönsaker, anser Bobek.
Generaladvokatens utlåtande har redan väckt negativa reaktioner inom miljögrupperna och bland forskare, som menar att Bobek utmanar EU:s försiktighetsprincip. Motståndarna befarar att ett gensaxens konsekvenser ännu inte är tillräckligt kända.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|
