|
|
26.1.2018 / Landsbygdens Folk
Formaldehydförbud ökar salmonellarisk vid foderimport
EU har slagit fast att formaldehyd inte kan godkännas som fodertillsats för att förbättra hygienen i foderråvara. Formaldehyd har tidigare lytt under EU:s biocidlagstiftning, och ansökningen som avslogs i december gällde ett nytt användningsområde, nämligen som hygienförbättrande medel.
Formaldehyd har använts i Finland för dekontaminering av salmonellakontaminerad foderråvara och är en del av det riksomfattande arbetet för att motverka salmonella. Den nya förordningen tillkännages inom de närmaste två månaderna och träder i kraft 20 dagar efter tillkännnagivandet.
Ett effektivt verktyg tas bort
Aktörerna inom den inhemska foderkedjan förbinder sig fortfarande till salmonellafrihet, och därför måste myndigheter och branschaktörer nu försöka hitta andra metoder för att också i fortsättningen försöka hålla foderkedjan salmonellafri.
- Hela foderkedjan i Finland har förbundit sig till nolltolerans då det gäller salmonella och diskussioner pågår som bäst med foderindustrin. Vi har länge vetat att ett sådant här förbud troligtvis är på kommande och samtidigt har vi en foderkedja som förbundit sig till salmonellafrihet. Det som nu sker är att ett effektivt verktyg tas ifrån oss, konstaterar Eeva Saarisalo, sakkunnig på jord- och skogsbruksministeriet.
De facto har användningen av formaldehyd för det här ändamålet i Finland varit ganska liten, eftersom endast mellan 3 och 8 procent av foderlasterna under åren 2014-2017 varit salmonellasmittade.
- För varje stor last tar man mellan 50 och 100 prov. Lasten behandlas med Eviras tillstånd om så litet som ett av dessa prover är positiva, förklarar Saarisalo.
Det totala antalet foderlaster som importeras på årsbasis har rört sig kring 150 och gäller foderkomponenter, i huvudsak raps och soja. Rybs eller raps används främst i foder för nötdjur och soja för fjäderfä och grisar.
Problematiskt främst ut arbetssäkerhetssynpunkt
Enligt Europas kemikalieverk ECHA misstänkts formaldehyd vara karcinogent och mutagent.
- Men vi ska komma ihåg att formaldehyd trots allt enbart har använts för att behandla de få salmonellakontaminerade laster som upptäckts i Finland. I många länder utanför Europa tillsätts formaldehyd systematiskt i foder i förebyggande syfte. Ämnet finns också naturligt i människokroppen och är en produkt av ämnesomsättningen, förklarar Saarisalo.
Formaldehyd är problematiskt främst ur arbetssäkerhetssynpunkt eftersom det är farligt att andas in. Det formaldehyd som blir kvar i fodret efter en behandling avdunstar ganska fort och orsakar enligt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (EFSA) utlåtande inte problem för vare sig husdjuren eller i slutändan konsumenterna.
- Frågan har blivit politisk på EU-nivå. Formaldehyd är inget trevligt ämne, men man kanske inte riktigt har funderat till slut på vad det innebär för salmonellasituationen i hela Europa att helt förbjuda användningen av formaldehyd i foder, säger Saarisalo.
I Sverige har man gått in för att ersätta formaldehydbehandlingen av kontaminerade laster med preparat baserade på myrsyra i kombination med upphettning av foderblandningarna.
- Myrsyran är godkänd som hygienförbättrande medel. Den tränger dock inte lika bra in i stora mängder foder och är inte lika pålitlig som formaldehyd. Det finns också olika blandningar av organiska syror på marknaden. Som blandningar fungerar de bättre än som enskilda ämnen, men våra erfarenheter från vintern 2016-2017 visar att ingen av dem är lika effektiva som formaldehydbaserade produkter. Därför hoppas vi att produktutvecklingen fortsätter.
Stigande kostnader för jordbrukarna
Olli Ruoho, veterinär på Djurens hälsa ETT, befarar att det efter att förbudet träder i kraft kommer att dyka upp fler salmonellafall på gårdarna.
- Idag uppdagas enstaka salmonellafall och de kommer oftast från vilda fåglar och gnagare som tagit sig in i foderlager eller produktionsutrymmen. I fall salmonella blir allmännare som en följd av kontaminerat foder betyder det högre kostnader och dyrare försäkringar för jordbrukarna, eftersom det är försäkringen som betalar för salmonellasaneringar på gårdarna. I dagsläget har vi få salmonellafall och många som betalar försäkring, så ekvationen går ihop. Ökar antalet fall så stiger kostnaderna.
- De organiska syror man hittills provat för att bli av med salmonella fungerar inte lika bra som formaldehyd. Efter behandling med organiska syror måste man ofta behandla lasten på nytt, vilket ökar kostnaderna, som betalas av antingen importören eller säljaren.
Ett annat sätt att behandla salmonellakontaminerade laster är att behandla dem med het ånga, men det här förutsätter dyra investeringar.
- Det finns inte längre någon anläggning som utför ångbehandling i Finland. Det fanns det förut, men inte nu längre. En anläggning skulle vara en dyr investering och dessutom är det en otymplig lösning, eftersom foderråvara anländer till många olika hamnar från Uleåborg till Kotka. Proverna tas alltid i samband med lossning av lasten i hamnen, så man skulle bli tvungen att skicka stora fodermängder till anläggningen som kanske ligger långt borta, konstaterar Ruoho.
"Vi borde bli av med beroendet av importråvara"
Saarisalo konstaterar att användningen av alternativa ämnen istället för formaldehyd redan lett till stora analyserings- och behandlingskostnader för aktörerna i branschen, samt till problem med råvarutillgången.
På grund av den svåra situationen uppmanas därför företagen att aktivt söka alternativa lösningar, som att utveckla de medel som finns tillgängliga för ändamålet samt att fundera på olika upphettningsmöjligheter.
- Förbudet att använda formaldehydbaserade produkter gör att det finns en ännu större anledning till att försöka öka odlingen av protein i Finland och därmed på sikt slippa beroendet av importvara, kommenterar SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback.
Nina Colliander-Nyman
nina.colliander-nyman@slc.fi
|
|
