|
|
19.1.2018 / Landsbygdens Folk
Flexibel märkning ska minska matsvinnet i Norge
Den stora mejerikoncernen Tine meddelade i början av året att produkternas datumstämpel "Bäst før XX.XX.XX" ska förses med tillägget "men ikke dårlig etter". Redan förra året infördes motsvarande märkning av Q-mejerierna och äggpackeriet Prior.
Bakom initiativet står konsulenten Mette Nygård Havre, som 2016 utnämndes till årets marknadsförare i Norge. Hon var då kommunikationschef på ett stort företag för kommunal avfallshantering.
Konsumenterna har datumskräck
I sitt jobb märkte Nygård Havre att matsvinnet är ett stort problem. Hon lämnade sitt jobb och startade folkrörelsen "Spis opp maten" - ät upp maten - som redan har fått 40.000 efterföljare i de sociala medierna.
Nygård Havre anser att norrmännen lider av datumskräck. Vi är rädda för att bli sjuka av mat med utgången datumstämpel, säger hon. Det gäller särskilt unga människor, som ofta slänger hela paketet för att stämpeln går ut nästa dag.
Problemet är att datumstämpeln uppskattas som något definitivt. En bättre vald formulering eller ett litet tillägg gör budskapet klarare. Det första norska livsmedelsföretaget som nappade på den nya idén var Q-mejerier.
Q-mejerierna införde den nya mjölkmärkningen "Best før - ikke dårlig etter" i april förra året. Responsen från kunderna var god. Mejeriet uppmanar konsumenterna att tänka sansat och iaktta metoden titta, lukta och smaka.
Nästa företag i turen var äggpackeriet Prior, som gick in för samma märkning. Enligt Nygård Havre håller norska ägg till och med månader efter att datumstämpeln har gått ut. Lukten avslöjar om ett ägg blir gammalt, inte datumstämpeln.
Q-mejerierna var det första mejeriet i Norge som införde den nya mjölkmärkningen ”Best før – ikke dårlig etter” i april förra året.
FOTO: Wolfmann
Följ exemplet uppmanar Tine
För ett par veckor sedan följde Norges största mejeri Tine exemplet och ändrade sin märkning. Tine lät konsumenterna rösta om den populäraste formuleringen på Facebook, en aktion som gav kampanjen stor uppmärksamhet.
Tine lanserade tre alternativ. En överväldigande del av konsumenterna föredrog det klassiska tillägget "men ikke dårlig etter" som Q-mejerierna redan använder. Hela 7.500 personer deltog i omröstningen.
Enligt Tines kommunikationschef Lars Galtung har företaget fått god respons för sin kampanj. Både privatpersoner och organisationer som jobbar mot matsvinn har uppmuntrat till en vettigare märkning.
Det är inte bara mjölk som ska märkas om. Surmjölk, grädde, juice, youghurtprodukter och skolmjölk stämplas också enligt samma mönster. Under detta år kommer Tine att fortsätta ändra märkningen för andra produktkategorier.
Andra livsmedelsföretag väntas följa exemplet. Lars Galtung hoppas att andra företag snart hakar på idén. Idén sprider sig säkert då trenden börjar synas på allvar ute i butikerna, tror han.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|
