|
12.1.2018 / Landsbygdens Folk
EU-kommissionen kräver mer budgetmedel för Europa
Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och budgetkommissionär Günther Oettinger lade i veckan fram sina synpunkter om nästa långtidsbudget på framtidskonferensen Shaping our Future i Bryssel.
Juncker efterlyste högre bidrag från medlemsländerna för att täppa luckan efter Brexit. I dag kostar Europa skattebetalarna dagligen lika litet som en kopp kaffe. Den summan måste Europa vara värd, menade EU-chefen.
Budgetkommissionär Günther Oettinger beräknar preliminärt luckan efter Brexit till något mellan 12 och 13 miljarder euro per år. Han anser att bortfallet kan täppas till med 50 procent inbesparingar och 50 procent färskt kapital från medlemsländerna.
1,1 procent plus X
Från 2021 framåt behöver EU mer resurser för nya uppgifter som bekämpning av terrorism, gränsskydd, försvar och digital konkurrenskraft. Dessa merkostnader borde enligt Oettinger täckas med 20 procent nedskärningar och 80 procent färska pengar.
Den löpande långtidsbudgeten finansieras i dag via en procent av medlemsländernas BNP men det kommer inte att räcka. Två procent vore för mycket begärt anser Oettinger, som tror att litet mer än en procent kan räcka.
På EU-konferensen lanserade han lanserade formeln 1,1 procent plus X som sin målsättning. Oettinger signalerade en åtstramning av jordbruksbudgeten, men andelen för CAP får enligt budgetkommissionären inte sjunka under 30 procent av utgifterna.
Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker avvisade för sin del drastiska nedskärningar inom traditionella politikområden som jordbruket och sammanhållningspolitiken.
Båda områdena är viktiga beståndsdelar inom europapolitiken som man inte borde tumma på, menade Juncker. Oettinger ansåg däremot att resurserna för sammanhållningen kunde sänkas med "måttliga" 10-15 procent.
Miljögrupperna kräver en ekologisk budget
I skuggan av EU:s framtidskonferens passade ett tjugotal NGO-grupper på att presentera sina förslag till budgetreform för EU. De efterlyser en sträng check av kostnader och anslag med ekologisk måttstock.
Miljögrupperna kritiserar framför allt budgetens tyngsta kapitel, den europeiska jordbrukspolitiken. Den präglas fortfarande av stora utgifter till förmån för ett miljöskadligt jordbruk medan naturskyddet försummas, heter det i uttalandet.
Grupperna anser att EU borde stoppa alla subventioner som stöder natur- och miljöskadlig verksamhet. I stället borde pengarna reserveras för en omställning av energi- och trafikpolitiken till förmån för förnybar energi och energisparande åtgärder.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|