|
|
5.1.2018 / Landsbygdens Folk
Kommande djurskyddslagen
är nu på utlåtanderunda
Lagen är planerad att träda i kraft i samband med landskapsreformen 2020, men avsikten är att den nu sittande riksdagen ska hinna godkänna den.
Arbetet med en totalreform av djurskyddslagstiftningen inleddes 2010 under Sirkka-Liisa Anttilas (cent) tid som jord- och skogsbruksminister.
"Kyrkan mitt i byn"
- Man märker på förslaget att jord- och skogsbruksministeriet har sett sig tvunget att dra en linje mellan dels producentorganisationerna och dels djurskyddsaktivisternas organisationer, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.
- Kyrkan har ställts mitt i byn som man säger. Det skulle naturligtvis ha känts både bättre och tryggare om parterna kunde ha kommit med ett utkast i samförstånd, men det fanns inte underlag för det.
Mats Nylunds slutsats vid en första bekantskap med utkastet är att producenterna kan leva med det.
- Förutsättningarna för att idka vanlig husdjursproduktionen får dock inte skärpas ytterligare i den fortsatta beredningen, säger han. Därför är det viktigt att lagen godkänns av den nuvarande riksdagen. Okunskapen om böndernas utmaningar i vardagens djurskötsel är fortfarande utbredd, och vi kan vara ganska säkra på att djurskyddsaktivisterna kommer att trycka på för att uppnå ytterligare skärpningar. Tröskeln för en kommande regering att åter öppna ett lagpaket laddat med så starka känslor är i alla fall högre om vi kan klubba igenom paketet under den sittande riksdagen.
Mats Nylund påminner vidare om att husdjursbönderna i dag får ersättning för sådana åtgärder som man enligt lagförslaget vill lagstifta om. Det gäller till exempel smärtlindring vid avhorning av kalvar. Det innebär att man inte längre kan få ersättning för de här åtgärderna.
- Vi förutsätter att de medel som då frigörs, kanaliseras till andra åtgärder inom näringen.
När det gäller produktionsdjuren blir en av de tydligaste praktiska ändringarna just den att smärtlindring före smärtsamma ingrepp blir obligatorisk. Det gäller utöver avhorning av kalvar även kastrering av smågrisar. Dessutom ska djuret alltid bedövas före slakt enligt lagförslaget. Det skulle också gälla fjäderfän som slaktas för privat bruk.
Båsladugårdar och grisninghäckar ännu tillåtna
Enligt förslaget ska djur inte längre få hållas uppbundna i permanenta förvaringsutrymmen. Efter en övergångstid på fem år blir det förbjudet att fortlöpande hålla andra djur än kor och kvigor för mjölkproduktion - i praktiken i båsladugårdar - uppbundna.
Efter en övergångstid på 15 år ska det också bli förbjudet att hålla suggor och gyltor i dräktighetshäckar under en längre tid. Däremot ska det nog vara tillåtet att hålla dem i grisningshäckar.
Vissa tillstånd som gäller verksamhet med husdjur samt anmälningar som överlappar varandra ska slopas. Egentliga husdjursgårdar ska inte längre behöva tillstånd. I fråga om verksamhet som kräver anmälan ska en sådan göras bara till den del som anmälan inte redan gjorts med stöd av annan lagstiftning.
Därutöver preciseras det vilka djur som får hållas för vilka ändamål.
Djur ska behandlas med respekt
Under beredningen diskuterades det länge och väl om lagen skulle omfatta en skrivning om djur som kännande varelser och djurens egenvärde, det vill säga ett värde som inte har samband med djurets värde för människan.
Nu har man i själva utkastet valt att fokusera på att djur ska behandlas väl och med respekt. Bakom den här paragrafen finns i alla fall att djuren har ett egenvärde och att de är kännande varelser. Detta enligt motiveringarna, där det samtidigt påpekas att respekten för djuren och deras egenvärde inte hindrar att djur används på sådana sätt som är allmänt accepterade, till exempel som produktionsdjur eller hobbydjur.
- Producentorganisationernas representanter arbetade för den här lösningen, det vill säga att skrivningarna inte skulle med i lagtexten, säger SLC:s jurist Mikaela Strömberg-Schalin, som varit SLC:s representant i beredningen. Det är naturligtvis inte för att vi inte skulle vara beredda att erkänna de här principerna, men vi var rädda för att det skulle leda till för svåra konflikter i det dagliga arbetet mellan djuraktivister och djurhållare.
- Så som skrivningen nu är utformad ska det vara möjligt att idka vanlig djurhållning utan att någon kan tolka det juridiskt så att det skulle strida mot principen om djurs egenvärde. I stället understryks människans ansvar för att djur behandlas väl.
Så heter det i en annan paragraf i utkastet. Där heter det också att ett barn under 16 år inte ensamt kan ansvara för ett djurs välmående.
Enligt utkastet föreslås vidare att så kallat tidelag, det vill säga sexuella aktiviteter mellan människor och djur förbjuds. Finland är ett av de få länder i Europa där tidelag inte förbjudits.
Bland dem som talade för en skrivning i lagen om djurens egenvärde och djur som kännande varelser framhölls bland annat argumentet att det skulle motivera ett förbud mot tidelag. Nu finns förbudet med i skrivningen i alla fall.
Lagom föda och dryck
När det gäller föda och dryck heter det i förslaget att ett djur ska säkerställas lagom mängd föda och vatten eller annan dryck av god kvalitet. I den nuvarande lagstiftningen talar man om en tillräcklig mängd föda. Bakom ändringen ligger påpekandet att man ibland måste reglera mängden föda, alltså undvika överutfodring, med hänsyn till djurets välmående.
De här bestämmelserna kommer att preciseras i statsrådets kommande förordning.
I förslaget förtydligas också förbudet att tvångsmata djur av produktionsmässiga skäl. Således ska det också vara förbjudet att tvinga djur att dricka.
Inom aveln borde man först och främst sträva efter att producera välmående djur. Strävan med aveln ska vara att få fram livskraftiga, funktionsdugliga och friska djur, heter det i utkastet. En bestämmelse om att man ska hindra däggdjur från att föröka sig okontrollerat införs. Det är bland annat lösgående katter som beredarna här haft i åtanke.
Vilda djur får inte tas som produktionsdjur
Ännu en ny sak är att det inte längre ska vara tillåtet att fånga in vilda djur för uppfödning i syfte att producera kött, ägg eller som avelsdjur. Däremot ska det nog vara tillåtet att ta vilt för uppfödning i viltvårdssyfte och för att ge djur som behöver det vård.
När det gäller djurskötares kompetens heter det bland annat att den som håller djur yrkesmässigt eller annars i stor skala är skyldig att se till att ett tillräckligt antal behöriga personer sköter djuren. Den ansvariga ska även själv ha lämplig behörighet.
Vidare ska en storskalig djurhållare vara förberedd på störningar, till exempel eldsvådor och strömavbrott. En räddningsplan ska finnas för anläggningar med fler än 50 mjölkkor, 100 nötdjur för köttproduktion, 250 slaktsvin och 100 suggor.
Nytt i förslaget är vidare att en paragraf (40) införs om utrymmen som behövs för vård och inspektion av djur.
Landskapen övervakar
När det gäller övervakningen så tar enligt förslaget den kommande landskapsförvaltningen över de uppgifter som regionförvaltningsverken sköter i dag. Det här har regeringen i övrigt redan föreslagit i ett annat lagförslag om ändring av den nuvarande djurskyddslagen.
Den centrala landsomfattande övervakningen sköter livsmedelssäkerhetsverket om också i fortsättningen. Lagförslaget nämner uttryckligen livsmedelssäkerhetsverket och inte det kommande verket, som uppstår när livsmedelssäkerhetsverket Evira, landsbygdsverket Mavi och delar av lantmäteriverket har fusionerats.
En ny paragraf införs om att myndigheterna har rätt att få uppgifter utlämnade om exempelvis foderanskaffningar om djuren verkar avvika från normerna. I motiveringarna heter det att om djuren ser ut att vara på magrare sidan och det inte finns foder på djurhållningsplatsen och det finns anledning att misstänka att djuren inte heller i framtiden får tillräckligt med föda.
En ny bestämmelse införs även om kameraövervakning i slakterierna, som livsmedelssäkerhetsverket tar ansvaret för, även när det gäller finansieringen.
TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
