|
|
22.12.2017 / Landsbygdens Folk
EU-revisorerna sågar förgröningen
Det så kallade miljöanpassningsstödet infördes med 2013 års CAP-reform. Målet var att stöda jordbrukare som gör en positiv insats för miljön med åtgärder som inte direkt ger ekonomisk utdelning på marknaden.
I sin rapport betecknar revisorerna det nya stödet som invecklat och ineffektivt. En orsak är att miljöanpassningens ambitioner sänktes under lagstiftningsprocessen. Kommissionen slog inte heller fast några kvantifierade mål för förgöningen.
Miljöanpassningen är i sin nuvarande form bara ett system för inkomststöd, kommenterar den ansvariga revisorn Samo Jereb. Enligt Jereb förbättrar dagens system inte jordbrukspolitikens miljö- och klimatprestanda i någon märkbar grad.
Trots alla vackra målsättningar har förgröningsstödet ändrat jordbruksmetoderna på bara fem procent av jordbruksarealen i EU. Dessutom finns det överlappningar mellan det gröna stödet och andra miljökrav.
Ineffektivt system
Enligt revisorerna leder miljöanpassningen sannolikt inte till väsentliga vinster för miljön och klimatet, främst på grund av stora dödviktseffekter. Med detta avses att de subventionerade metoderna hade genomförts i vilket fall som helst.
På grund av omfattande undantagsbestämmelser kan dessutom de flesta jordbrukare (65 procent) använda de gröna stöden utan att uppfylla miljöanpassningskraven. Åtgärderna täcker en utpräglat liten del av EU:s jordbruksmark.
Revisorerna uppskattar att EU:s jordbrukare har skapat nya områden med ekologiskt fokus och ökad diversifiering av grödor på bara 3,5 procent av åkermarken, eller omkring två procent av all jordbruksmark i EU.
Nya miljöanpassningskrav på permanent gräsmark bidrog till att ändra odlingsmetoderna på 1,5 procent av EU:s jordbruksmark. Sammantaget ställdes bara omkring 5 procent av den odlade marken om på grund av miljöanpassningen.
Reglerna tillåter en omfattande flexibilitet vid genomförandet av stödet. Detta gäller särskilt valet av områdestyp för ekologiskt fokus och miljömässigt känslig gräsmark. I allmänhet utnyttjas denna flexibilitet sällan för att maximera miljömässiga vinster.
Snarare försöker länderna genomföra miljöanpassningen på ett sätt som minimerar deras egna och jordbrukarnas börda. Kommissionen har begränsade möjligheter att tvinga medlemsländerna att tillämpa alternativ som bidrar till större miljövinster.
Miljöanpassningen gör jordbrukspolitiken väsentligt krångligare. Komplexiteten beror inte minst på överlappningar med andra miljöinstrument som exempelvis tvärvillkoren. Detta skapar risk för dödviktseffekter och dubbelfinansiering, anser revisorerna.
Efterlyser mål och prioriteringar
Revisorerna rekommenderar kommissionen att förbättra effektiviteten i nästa CAP-reform genom att formulera en komplett interventionslogik med prioriteringar och åtgärder för miljö- och klimatrelaterade mål.
Endast producenter som uppfyller villkoren för en uppsättning grundläggande miljönormer borde få dra nytta av fördelarna. Sanktioner ska användas som avskräckande effekt om åtgärderna inte efterlevs.
Program som tillgodoser miljö- och klimatbehov måste förses med resultatmål och en ordentlig finansiering. Finansieringen ska återspegla de kostnader och inkomstbortfall som uppkommer till följd av insatser som går utöver miljökraven.
Slutligen anser revisorerna att medlemsländer som kan välja mellan olika alternativa åtgärder, måste påvisa att de valda alternativen är ändamålsenliga. Metoderna ska vara tillräckligt effektiva så att de leder till eftersträvat resultat.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|
