|
|
8.12.2017 / Landsbygdens Folk
Trycket från älg och vitsvanshjort måste minskas
Föreningen har lov att bevilja just under 200 älglicenser, varav cirka hälften är för vuxna älgar och andra hälften för kalvar, uppger föreningens verksamhetsledare Bror Tallberg. Han berättar vidare att vissa siffror tyder på att älgstammen har ökat litet.
Antalet baserar sig på senaste vinters räkningar.
- Efter mellanräkningen hade vi ett styrelsemöte den 13 november, där det kom upp att nästan 50 licenser var obeviljade, men det var bara 15 licenser för vuxna djur plus för några kalvar som sedan beviljades, säger Henry Wikholm.
- När jag frågade varför man inte kunde dela ut alla licenser fick jag till svar att stammen måste skötas. Från markägarnas sida anser vi i alla fall att stammarna bör minskas. Det gäller älg och det gäller i synnerhet vitsvanshjort.
Har fällt djur som visat sig ha krockskador
Henry Wikholm som också själv är aktiv jägare berättar att tumregeln är den att man sparar älgar med 6-8 taggar. Han påminner vidare om att jägarkåren är lite annorlunda sammansatt än förr. Tidigare bestod de lokala jaktlagen i huvudsak av ortsborna som också var markägare och idkade jord- och skogsbruk.
- Så är det inte nödvändigtvis mer, säger han. I dag har många jägare andra intressen, de önskar sig till exempel täta stammar så att det finns något att jaga. Man måste dock tänka på den belastning på jord- och skogsbruket, men också på det omgivande samhället, som är en oundviklig följd.
- Väster om Borgå har vi exempelvis upp till 50-talet krockar årligen på grund av hjortdjur. Till saken hör också att vi har fällt många älgar och vitsvanshjortar som visat sig vara krockskadade. Det är inte länge sedan som vi fällde ett djur med ett bakben som vuxit snett ihop.
Trafiknätet är så tätt att det är mycket riskabelt att spåra med hund för att komma åt skadade djur.
Vitsvanshjort och vildsvin tar resten
Henry Wikholm säger vidare att stammen av vitsvanshjortar är ett verkligt problem.
- De är inte riktigt enkla att jaga, en effektiv jakt skulle förutsätta att man vallar deras platser. I Kullo jaktlag har vi 12 licenser för stora hjortar och 15 licenser för killingar men vi har fällt bara 6 stora och 6 små, det mesta genom vallande.
Problemet torde vara riktigt akut söder om Borgå där vitsvanshjortarna ofta söker sig ner mot kusten på sommaren och vänder tillbaka till utfodringsplatserna under vinterhalvåret.
- Tidigare hade vi det så att älgarna gick på tall och björk, men granarna fick vara i fred. Nu ger sig vitsvanshjortarna på granplantorna och så har vi fått ett nytt problem med vildsvinen som förökar sig i snabb takt. De tar sedan resten.
Alla som ville ha fick licenser
- Det stämmer att vi hade ett möte efter mellanräkningen, uppger viceordföranden för Borgå jaktvårdsförening, Gunnel Englund. Alla jaktlag var representerade. Alla fick anhålla om tilläggslicenser, och de älglicenser som jaktlagen önskade som tilläggslicenser blev också beviljade.
- Jaktlagen hade gjort sin bedömning inför mötet och hade sin linje klar. Det stämmer också att licenser blev oanvända, frågan uppstod om man kan få tilläggslicenser senare. Vi svarade att så länge säsongen pågår kan man behandla antalet på nytt. En förutsättning är i alla fall att jaktlagen anhåller om licenser.
Gunnel Englund påpekar vidare att mellanräkningen följde lite andra mönster i år än tidigare.
- Förr meddelade varje jaktlag till jaktvårdsföreningen hur många djur det har kvar på sitt område. Numera är avsikten att man meddelar i webbtjänsten omariista.fi hur många djur som fällts och observerats, vilket ger en bedömning av hur många som finns kvar. Webbjtänsten är försedd med ett program som simulerar hur stammen ser ut och hur många djur som finns kvar. Nu var det emellertid några få utav våra 25 jaktlag som inte hade utfört den här processen ännu under hösten, så man kunde inte göra en heltäckande bedömning på omariista.fi.
Gunnel Englund låter i alla fall förstå att man inom Borgå jaktvårdsförening ändå har en ganska täckande bild av läget i och med att långt största delen hade lämnat in sina rapporter på omariista.fi.
- Vi har nu uppmanat alla jaktlag att ta i bruk webbtjänsten. Vi har också utsett en person i styrelsen som jaktlagen kan vara i kontakt med och sedan ska vi hålla informationer om tjänsten.
Stammen av vitsvanshjort måste minska
När det gäller vitsvanshjortarna har Borgå jaktvårdsförening lov att bevilja sammanlagt kring 480 licenser. I skrivande stund har just under 90 vuxna och dryga 80 killingar fällts, kan verksamhetsledare Bror Tallberg uppge.
- Det är ett jaktlag som har frågat om det är slut med utdelningen och de har fått till svar att om man har en bra motivering kan man få tilläggslicenser, säger Gunnel Englund.
Bror Tallberg påminner om att många jaktlag koncentrerar sig om att fälla älgarna först och tar vitsvanshjortarna senare. För älgarna går licensen ut i december, medan man kan fortsätta jaga vitsvanshjort in i januari.
Både Gunnel Englund och Bror Tallberg understryker att föreningen är mån om att främja en radikal minskning av vitsvanshjortstammen. Det finns ett hårt tryck på vissa håll, speciellt söder om Borgå.
- Där har de lokala jaktlagen nog redan fått extralicenser, säger Gunnel Englund.
- Det är en fråga som vi tar på allvar i föreningen. Nu gäller det i alla fall i första hand att använda de lov vi har, säger Bror Tallberg. Om vi får lov för lika många licenser nästa år och vi kan använda dem alla, så borde vi ha stammen under kontroll.
TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
