|
|
24.11.2017 / Landsbygdens Folk
Bönderna orkar med dåligt väder
men priset måste fördelas rättvist
Thomas Blomqvist påminde om att man måste räkna med variationer i väderleken och besvärliga skördeår.
- Det kan vi också hantera om bara verksamheten annars är lönsam. Det stora problemet för oss är att lönsamheten i jordbruket har varit svag under flera år. Utvecklingen har varit alarmerande. Inom producentrörelsen är naturligtvis den stora frågan vad vi kan göra för att våra medlemmar ska få en rättmätig och rättvis andel av slutproduktens pris.
När det gäller prissättningen i handeln har vi små, för att inte säga obefintliga möjligheter att påverka. Det är i alla fall viktigt att vi påtalar och belyser hur snedvriden prisbildningen i många fall är. Det är inte spannmålspriset som avgör brödets pris. Det är hela livsmedelskedjans samlade kostnader och vinstmarginaler.
Konsumenterna vill ha inhemskt
Alla aktörer inom livsmedelsbranschen vet att den finländska konsumenten helst äter mat som är producerad i Finland, fortsatte Thomas Blomqvist.
- Men för att det ska finnas inhemska livsmedel på butikshyllorna måste alla led i livsmedelskedjan vara lönsamma. Det måste alla inse och agera därefter. Alla aktörer i kedjan måste ta sitt ansvar och se till att också bonden får en rättvis del av slutproduktens pris. Det gör man inte genom att importera spannmål i syfte att hålla priset nere. Man gör det definitivt inte heller genom att framföra tankar om att föra ut inhemskt brödvete från säkerhetslagret på den inhemska marknaden och i stället fylla lagringsskyldigheten med importerat vete för en tid.
Livsmedelsombudsman och fungerande spannmålsexport
Här kom den nyländske bondeordföranden in på behovet av en livsmedelsombudsman med tillräckliga befogenheter.
- Det är välkommet att regeringen nu har planer på att inrätta en sådan tjänst, sade han.
Ett annat sätt att förbättra jordbrukets lönsamhet är enligt Thomas Blomqvist ansträngningarna att få igång en fungerande spannmålsexport.
- Det som fick sin start här på Bondedagen för ett par år sedan fortsätter. Det är inte utan problem och inte så stora mängder som vi först tänkte, men i alla fall ett genombrott. Jag tycker vi ska försöka få en fortsättning, men det kräver vilja och solidaritet från oss alla.
Det finns också möjligheter
Ordföranden såg också möjligheter trots svårigheter och utmaningar.
- Den ökande kvalitetsmedvetenheten kring livsmedel tar sig bland annat uttryck i ett större intresse för inhemsk mat, för närproducerat och för ekoprodukter. Vi kan vara stolta över vår livsmedelssäkerhet, och borde kunna utnyttja den bättre. Vi borde få ut ett mervärde från marknaden för våra rena produkter. Just nu finns det ett större intresse än någonsin för matens innehåll och ursprung. Vi ska ta vara på det och gå konsumenterna till mötes. Inte minst här i Nyland där bönderna har så nära till marknaden har vi alla möjligheter att vara lyhörda och förse konsumenterna med vad de vill ha.
Vidare påminde Thomas Blomqvist om betydelsen av att påverka den allmänna opinionen.
- Det måste vi bli ännu bättre på, ansåg han. Vi ska synas, höras och ta plats. Vi ska berätta vad vi gör och att vi gör det bra. Kampen om vår närings framtid avgörs av konsumenterna varje dag när de fattar sina köpbeslut, och de besluten påverkas också av den offentliga debatten. Vi har rent mjöl i vår påse, vi har allt att vinna på att konsumenterna får veta mera om våra produkter och vår verksamhet.
Processen är det viktigaste
Den nyländske bondeordföranden ville också bidra med några personliga tankar i sitt sista öppningstal till SLC Nylands höstmöte. Han kunde avslöja att han tycker om att läsa dikter. Bland favoriterna återfinns Karin Boyes "I rörelse". Dikten handlar om att det är vägen fram, det vill säga det att vi strävar efter nya mål och vill åstadkomma något, som ger innehåll. Därför ska vi också bryta upp och hållas i rörelse i det oändliga äventyret.
- Jag vill tro att det är just så. Att det är vägen som är mödan värd och att vårt äventyr är oändligt. Så har det här uppdraget känts. Jobbet är inte färdigt, men kanske det inte är det som är det viktigaste, utan själva processen, arbetet, mötena med människor och framåtskridandet. Jag har känt mig privilegierad varje dag av de 14 år jag fått fungera som ordförande för de nyländska bönderna. Det har varit ett fint uppdrag, ett hedersuppdrag.
Organisationen måste hållas i rörelse
Ordföranden nämnde här några av de personer som har varit ett stöd för honom under åren.
- Alla ska i alla fall känna min tacksamhet, sade han. Det har känts bra att kunna jobba för en fin sak, en sak jag tror på och vill göra mitt allt för. Mannerheims valspråk, "Med rena vapen, för en ren sak" kunde passa in på det arbete, vi gör inom producentorganisationen.
Här kunde Thomas Blomqvist också berätta att han ibland haft en känsla av otillräcklighet.
- Den känslan är ändå inte bunden till det här uppdraget, utan mera ett karaktärsdrag, jag är sällan nöjd med vad jag presterar. Jag tycker jag borde kunna så mycket mera och bättre. Mitt engagemang i producentrörelsen bottnar i alla fall i min känsla för jorden, för det arbete tidigare generationer satt ner när de röjt markerna, för djur och natur och för det arbete dagens jordbrukare gör för att föda resten av befolkningen. Jag är övertygad om att det alltid kommer att behövas människor som med hjälp av sol, vatten, växternas fotosyntes och hårt arbete kan skapa nytt liv.
Den avgående ordföranden försäkrade att han trivts med sitt uppdrag.
- Jag erkänner att jag har lite svårt att slita mig, men tänker på orden i Karin Boyes dikt, "bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr, oändligt är vårt stora äventyr". Då inser jag att det är dags nu, det måste hela tiden finnas nya mål och organisationen måste hållas i rörelse, också genom byte på olika poster.
Thomas Blomqvist slutade med ännu en dikt, "Långt borta går en bonde", av Sten Selander.
Dikten handlar om hur bonden genom alla tider har sått sin mark och utfört sitt arbete och bondens arbete kommer att fortsätta långt efter att allt övrigt som människosläktet lyckats få till stånd har förstörts.
- Jag tycker att den på ett mycket bra sätt beskriver det tidlösa i bondens arbete och också vad jag tror på.
TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
