|
|
24.11.2017 / Landsbygdens Folk
Brett stöd i fullmäktige för ÖSP:s
demonstration mot kornimporten
- ÖSP arbetar för allas intressen och som organisation måste vi få arbeta för högre spannmålspriser när priserna är låga. Jag förstår också husdjursproducenterna som nu har svårt att få tag i foderspannmål. Men det här problemet handlar om den dåliga lönsamheten och spannmåls-, kött-och mjölkpriserna måste upp och mervärdet ska komma från marknaden, säger Tomas Långgård, ordförande för ÖSP.
Diskussionerna var ovanligt livliga på fullmäktiges höstmöte i Solf i måndags. En diskussion som uppstod var huruvida förbundet gjorde rätt i att demonstrera mot importen av svenskt foderkorn för några veckor sedan.
Enligt Carita Häger (Nykarleby) finns det i de norra delarna av landskapet ett missnöje bland djurbönder som tycker att ÖSP gjorde fel i att specifikt försvara en näring, det vill säga spannmålsodlarna.
- Många djurbönder har tagit kontakt med mig i det här ärendet, säger Häger.
Bakgrunden till problemet är att det finns husdjursproducenter, som på grund av att spannmålsodlarna inte vill sälja på grund av låga priser, nu har problem att få behovet av foderkorn fyllt. Höjda spannmålspriser bidrar därmed också till högre kostnader för dem.
Applåderade aktionen
Men ÖSP:s fullmäktige var i stort sett enig om att det var rätt att ordna demonstrationen. Däribland Steve Nyholm från Munsala och själv ekologisk svinköttsproducent.
- Vi kan inte bli varandras pantfångar, som Martin Edman konstaterade tidigare. De konventionella spannmålspriserna är på en mycket låg nivå och personligen applåderade jag aktionen. Priserna måste upp, säger han.
Han fick medhåll av Michael Kamis, svinköttsproducent från Vörå.
- Demonstrationen var bra och det är viktigt att ÖSP arbetar för att bättre spannmålspriser.
SLC:s fullmäktigeordförande Stefan Thölix från Korsholm konstaterade att alla produktionsinriktningar inom jordbruket följs åt naturligt. Onaturligt låga spannmålspriser bidrar på sikt till att produktionen minskar. Om så sker stiger kostnaderna för djurproducenterna om de är tvungna att börja importera foderspannmål.
- Vi kan inte bryta ut en produktionsinriktning från en annan. Där situationen är som mest akut måste insatser göras. Är mjölk- eller köttsektorn i kris försvarar vi de inriktningarna i olika typer av aktioner. Samma gäller grönsaksodlarna och alla andra, säger han.
Viktigt med balansgång
Långgård konstaterade också att lönsamheten inom jordbruket historiskt har varit bäst när spannmålspriserna har varit höga.
- Höjningarna kommer med fördröjningar inom kött- och mjölksektorn, men det viktiga nu är att ha en balansgång och inte arbeta mot varandra. Vi måste tänka på helheten och bevaka alla inriktningars intressen. Demonstrationen som vi ordnade har haft ett mycket brett stöd från fältet, säger han.
Niclas Sjöskog från Pedersöre försvarade också demonstrationen i egenskap av mjölkproducent.
- Den här gången gällde det spannmål. Vilken inriktningar behöver stöd nästa gång? Som förbund arbetar vi utifrån medlemmarnas önskemål och nu behöver spannmålsodlarna hjälp och därmed lägger vi energi på det. Det är förbundets uppgift, säger han.
Flera ledamöter konstaterade att de är de låga producentpriserna som hämmar hela jordbruket och att bönderna måste börja få betalt för den rena och i stort sett antibiotika- och sjukdomsfria produktionen. En av dem var Sjöskog, som efterlyser bättre marknadsföring.
- Vi är dåliga på att marknadsföra oss medan amerikanerna kan det här. De kan marknadsföra i stort sett ingenting men skapar tack vare sin goda marknadsföring en efterfråga. Det här är något som vi på allvar måste börja ta itu med.
Kan inte bryta mot sekretessen
Till fullmäktige hade lokalavdelningarna av ÖSP lämnat in totalt fem motioner, något färre än vanligt. Men varje motion skapade långa debatter som den om skarven, som inlämnades av Nykarleby lokalavdelning, och risken för spridning av smittor.
Den tangerade motionen från Munsala lokalavdelning som tog upp vilka rutiner som gäller om det finns misstanke om en djurgård drabbas av en smittosam sjukdom. Ärendet är aktuellt eftersom misstanke om en smitta förekom på ÖSP:s område i våras.
- I dag har slakterier och mejerier tystnadsplikt om en gård drabbas av smitta. Men det som vi från Munsala vill ta upp är i vilken mån granngårdar, maskinringar och entreprenörer varnas för att undvika spridning av smitta, säger Steve Nyholm.
Ann-Charlott Kjerp, anskaffningschef för Maitosuomi, stödjande företag till ÖSP, tyckte motionen var bra. Men enligt henne finns det inget som berättigar till att bryta tystnadsplikten. Processen när fall aktualiseras, det vill säga då det finns misstanke om en smitta, är också starkt förankrad i lag.
- Först informeras länsveterinären som har den högsta makten som kontaktar den kommunala veterinären. Tillsynsmyndigheten, alltså veterinären, kontaktar slakterier och om det gäller mjölkproduktion kontaktas mejeriet.
- Tillsynsmyndigheten kontaktar foderleverantören, seminverksamheten och avbytarservicen om sådan används vid tillfället. Vi som kontaktats av kommunveterinären åläggs att följa de direktiv som ges åt oss och dit hör inte informationsspridning. Det råder fullständigt sekretess och vi har ingen rätt att bryta den här tystnadsplikten, förklarar Kjerp.
Nervös väntan
Tom Åstrand, vd för Österbottens Kött, höll med.
- När misstanke om smitta uppstår stannar hela företaget och prioriterar fallet. Vi har inom ÖK och Atria diskuterat sekretessen och chefsjuristen har konstaterat att skadestånden om vi bryter mot sekretessen är hårda.
Diskussionerna fortsatte om att smittlinjerna kan förbättras. Här hänvisade Kjerp till ETT (Djurens hälsa ETT rf).
- ETT har goda riktlinjer som kan följas. Men det är mycket positivt att det här diskuteras, säger hon.
Långgård höll med. Han konstaterade också av egen erfarenhet att det är ett hårt slag att bli misstänkt för en smitta.
- Jag hörde själv till de gårdar som misstänktes i våras. Det var en väldigt nervös tid i väntan på provresultaten och jag kan bara föreställa mig hur det skulle vara att drabbas. Producenter kan bli helt lamslagna av sådana här besked och det som vi bör diskutera är vilken typ av stöd som de drabbade kan få. ÖSP kommer att ta kontakt med ETT för att diskutera hur man kan förbättra informationsspridningen och stöda drabbade producenter vid sådana här fall, säger han.
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi
|
|
