|
|
17.11.2017 / Landsbygdens Folk
SLC förespråkar mindre stödbyråkrati
inför följande programperiod
- Ministeriet har gjort en sammanställning på de 60 förslagen och grupperat dem i åtgärder som kan verkställas nästan direkt och sådana som blir aktuella till nästa programperiod 2021 framåt, säger SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback.
Byråkratiförenklingen har en hög prioritering hos nuvarande regering och jordbruksminister Leppä.
Bättre information om granskningstolkningarna
En möjlighet för att minska byråkratin och risken för fel är att satsa på elektroniska hjälpmedel med kontrollfunktioner.
- Data bör användas effektivt och en centralisering av tjänsterna är att föredra, säger Laxåback.
Vipu-tjänsten är ett fungerande hjälpmedel, men det bör övervägas vilka uppgifter som ska sättas in i Vipu så inte onödig data samlas in. Jordbrukaren bör även få information om att myndigheterna granskat informationen ifall insamlad data används för kontroll av stödduglighet.
Myndigheterna ska också beakta den respons de får av jordbrukarna.
- Landsbygdsverket Evira och Livsmedelsverket Mavi bör i sina årsplaner inkludera en kvalitetsdiskussion med producentorganisationerna och ha ett genuint intresse att utveckla granskningen så att jordbrukarens syn beaktas, säger Laxåback.
SLC understöder att stödutbildningar fokuserar på konkreta granskningsfall samt granskningarnas kvalitetsnivå. Granskaren bör också styrka sitt yrkeskunnande för jordbrukaren. Granskningstolkningarna och linjeringarna bör även kommuniceras ut till producentorganisationerna så att de kan informera detta vidare till jordbrukarkåren.
Riskbaserad övervakning understöds
SLC stöder en riskbaserad övervakning, där riskanalys avgör ifall följdgranskning behövs. Tvärvillkorsgranskningarna bör reduceras och fokus bör sättas på relevanta punkter.
- Brister i tvärvillkoren bör endast gälla stöden för den produktionsgren som övervakats, och en varningsmöjlighet utan påföljder bör finnas i alla stödsystem.
En utförd administrativ kontroll bör dessutom aktivera stödutbetalningen fastän övervakningen ännu är på hälft.
SLC stöder också tanken att beakta gården som en helhet. Påföljdssystemet bör beakta gårdens storlek och ge möjlighet till flexibilitet. En avvikelse på under två procent borde inte leda till reprimander. Stödkorrigeringar på eget initiativ bör också var möjliga inom alla inriktningar.
- Alla jordbrukare bör behandlas rättvist och jämlikt under granskningarna, säger Laxåback. Vi borde prioritera ett övervakningssystem som kan utföras med fastanställda granskare. Detta kräver dock att systemet är smidigt nog för att inte fördröja stödutbetalningarna.
Mera råd och vägledning än felsökning
Granskningen borde också mera gå ut på att ge råd och vägledning, inte på att leta efter fel. Dessutom bör jordbrukarna noggrant informeras om vad som övervakas.
- Det nya tillvägagångssättet bör även återspegla sig i ansökningsförfarandet för olika stöd, påpekar Laxåback.
SLC förespråkar en specialisering på produktionsdjur bland veterinärer så alla producenter behandlas jämlikt. Övervakningarna får med fördel spridas genom året.
- En reducering av granskningarna är alltid välkommet om det inte äventyrar djur- eller växthälsan. Frivilliga program som ger grund till en uppföljning av djurhälsa så som Naseva och Sikava bör användas för att kunna sänka övervakningsfrekvensen på gårdarna.
Grundprincipen för en gårdsbevakning bör var att övervakningen slutförs i sin helhet på gården och jordbrukaren informeras om eventuella påföljder.
- Det finns stora brister i hur tvärvillkorsgranskningarna och framför allt djurskyddsgranskningarna utförs. Husdjursproducenten ges inget övervakningsprotokoll direkt, utan informeras brevledes om övervakningen och resultatet. Detta påverkar sektorns inställning till tvärvillkorsgranskningarna negativt.
Gällande skiftesarealer borde tidigare GPS-mätningar kunna användas, så att arealerna inte förändras från år till år.
Samarbete och språkfrågor viktiga
I enkäten föreslås ett samarbetsorgan där myndigheter, landskap och producentorganisationer samarbetar. SLC understryker att myndigheterna bör ha ett genuint intresse att konstruktivt diskutera olika frågor i samarbetsorganet.
- Det bör var klart uttalat vem som har ansvaret om samarbetsorganets möten och beredning. Samarbetsorganet bör ha möjlighet att tillsätta mindre grupper för att specifikt diskutera vissa områden.
SLC vill även understryka den språkliga aspekten då det gäller byråkrati.
- Finlandssvenska odlare bör ha tillgång till samma information om stöd, övervakningar och annat relaterat samtidigt som deras finska yrkesbröder. Nu finns det tyvärr eftersläpningar och andra brister. Ålands övervakningssystem kommer heller inte fram i utredningen, fastän det finns kopplingar mellan fastlandet och Åland i övervaknings- och stödfrågor.
För övrigt ser SLC att en jämförelse av hur andra länder utför granskningar skulle behövas.
Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi
|
|
