|
|
17.11.2017 / Landsbygdens Folk
Dubbla torkkostnader belastar spannmålsodlare
Bjarne Westerlund kunde vidare konstatera att ekonomin på gårdarna börjar vara alltmer ansträngd.
- Det har nu gått neråt i ganska många år i rad, sade han. Man räknar med att den genomsnittliga företagarinkomsten på en spannmålsgård i södra Finland i år stannar vid cirka 7.000 euro. Man måste skaffa sig inkomster från andra håll och då är frågan hur länge vi ska försöka förse befolkningen med billig mat som vi finansierar med dubbelt arbete.
Vidare ville han framhålla spannmålsprojektet Farmers Grain Export för marknads- och exportfrämjande åtgärder som SLC har ansökt om medel för tillsammans med MTK.
- Priserna stiger knappast till skyarna med hjälp av projektet, men vi kanske lyckas undvika eller åtminstone minska det så kallade Östersjöavdraget, sade han.
Senare på kvällen påminde Bjarne Westerlund ännu om SLC:s företagarkort som man kan få hemskickat för 10 euro.
- Företagarkortet fyller kraven för det kort som krävs om man till exempel jobbar på byggen.
Måste lära oss att exportera
Ordföranden för Nylands Svenska Lantbrukssällskap och medlem i SLC Nylands spannmålsutskott Erik Oljemark påpekade att spannmålsodlarna måste lära sig att exportera, annars finns det ingen chans att få upp spannmålspriserna.
- Det finns fortfarande för många bland oss som inte frågar om pris och omkostnader när varan ska levereras. Uppköparna måste konkurrensutsättas.
Exportkanalerna finns, men Peter Österman påminde om att uppköparna inte exporterar.
- I det läge vi har nu, så säljer de inte ut från landet utan håller varan här. Foderindustrin köper ändå. Uppköparna behöver alltså inte vara oroliga för att bli utan vara. Om partiet åker till hamnen är det i alla fall sannolikt att det går på export förr eller senare.
Bjarne Westerlund skarvade i med att ett parti nog också kan fraktas vattenledes mellan våra egna hamnar.
- Vi skulle vilja sälja till uppköparna med exportkontrakt, men hittills har de inte gett oss den möjligheten.
Erik Lindroos ville veta om ett nytt projekt behövs eller om man kan haka på ett befintligt projekt, till exempel andelslaget ViljaTavastia.
- De har sagt att de gärna tar emot fler medlemmar, svarade Bjarne Westerlund. Vi har dock också våra egna kanaler här längs kusten, till exempel A-spannmål.
Peter Österman ville ännu framhålla att det måste uppstå en situation då spannmålsuppköparna upplever brist.
- Den situationen uppstår inte om vi inte kringgår de etablerade uppköparna sade han. Vi ska dock inte tro att vi i svenska Nyland kan göra något ensamma med våra 60.000 hektar.
Erik Oljemark kompletterade med att det är viktigt att man tar noggranna prov på sin vara.
- Det måste vi göra, det gäller att hålla den kvalitet vi lovat, sade han.
Kostnader måste beaktas
Men kostnaderna så som bränsle, kalk, gödsel och arrende borde man också beakta, sade Mikael Karlsson.
- Vi har haft ett samtal med representanter från Yara, sade Bjarne Westerlund. När vi frågade om de stora prisförhöjningarna på gödsel fick vi till svar att de har höjts långsammare här än i övriga Europa.
- Om man vill minska sina kostnader kan man begära anbud av olika leverantörer, sade SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback.
- Vi bestämmer själva vad vi betalar för arrenden, sade Thomas Antas. Arrendekostnaderna är lättast att påverka. När det gäller maskinkostnaderna har vi börjat vakna litet, allt fler inser att det inte är meningsfullt att alla har komplett maskinpark.
- Med arrenden på 400 euro per hektar lönar det sig nog bättre att hållas hemma, ansåg Anders Rosengren.
Han passade också på att tipsa om Borgå lokalservice som nu är intresserad av att ta emot lokal råvara även i små mängder.
Peter Österman nämnde att man kan få rådgivning enligt Råd 2020, vilket Erik Oljemark understödde.
- Det är synd om vi inte använder de medel som finns för Råd 2020, sade han.
Markus Johansson påpekade att det kan bli svårt att få tag på utsäde av de bättre sorterna inför följande säsong.
- Det finns också ganska mycket mark som vi inte har hunnit bearbeta.
Han efterlyste även budgetmedel för att muddra farleden in till Valkom hamn i Lovisa, så att det skulle bli möjligt för större fartyg att anlöpa hamnen.
Stödens framtid osäker
I sin lantbruksöversikt påpekade SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback att LFA-ersättningen är viktig för Finland. Men i det papper som läckt ut i offentligheten om den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 sägs ingenting om LFA-stödet.
Det är också en fråga vad som händer med andra nödvändiga specialstöd. I alla fall finns det kanske en möjlighet att bygga upp nya stödsystem.
Ordföranden för SLC Nyland Thomas Blomqvist påminde om att ett rättvist stödsystem är viktigt för bönderna. Samtidigt ska det vara ett användbart verktyg och så ska allmänheten kunna acceptera det.
- Så länge vi kan upprätthålla konsumenternas förtroende har vi bra framtidsutsikter, men i annat fall är vi illa ute.
Vidare ville Thomas Blomqvist uttrycka sin glädje över att det finns kandidater som är beredda att ta över som ordförande för SLC Nyland.
Brister i avbytarsystemet
Diskussionen fortsatte med tema på husdjursproducenternas situation i Nyland. Jesse Mårtenson inledde med påpekandet att kvävetaket hindrar optimal gödsling på vallar, trots att man skulle få upp både mängd och näringsvärde.
Han ville också veta om det fanns en möjlighet att upphäva Valios förpliktelser att sälja mjölk till sina konkurrenter.
Ett direkt svar fick han inte på kvävetaket, men Jonas Laxåback kunde berätta att vi kanske krånglar till villkoren i vår husdjurssektor mer än nödvändigt.
- Under mina år som husdjursombudsman i Bryssel har jag sprungit en del omkring och försökt få lindringar i kraven på registrering av djuren samt djurens välmående och annat. Men jag har så gott som alltid fått till svar att de här problemen är finländska, inte europeiska. Nu har vi visserligen fått några lättnader i sanktionerna i anslutning till tvärvillkoren som vi kommer att informera mera om, det gäller alltså de situationer då vi har strängare krav i Finland än i EU.
När det gäller Valios förpliktelser har bolaget ett par gånger yrkat på ändringar i kravet på att sälja mjölk åt andra aktörer hos konkurrens- och konsumentverket med argumenten att omvärlden ändrats, hittills utan framgång. Den senaste ansökan har legat hos verket i två år.
Christian Jensen var missnöjd med att avbytarsystemet inte fungerar ordentligt för tillfället.
- Ett fungerande avbytarsystem är en förutsättning för unga husdjursproducenter, sade han.
Thomas Blomqvist slog fast att det kommunala avbytarsystemet måste vara i skick, också fastän det finns alternativ.
- Det går ju inte att vi fortsätter att finansiera ett system som inte fungerar, sade han.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
