|
|
10.11.2017 / Landsbygdens Folk
Joakim Helenius vill sälja estniska
mjölkprodukter i Finland och Sverige
- Vi vill gärna sälja mjölk och mjölkprodukter till både Finland och Sverige, säger Joakim Helenius.
Förutom att bygga ut i Tallinn har han bland annat sedan några år tillbaka varit engagerad i estnisk mjölkproduktion. Tack vara det engagemanget har han och finansbolaget Trigon visserligen tvingats ta några grymma ekonomiska smällar, men nu ser det ut som om ekonomin inom mjölkproduktionen håller på att stabilisera sig.
Nämnas kan att Ingman Group i snart två års tid har ägt just under hälften av aktierna i Trigon Dairy Farming Estonia.
- Vi kan producera till avsevärt lägre kostnader och vi kan nog leverera bra produkter. Vår utmaning är att vi inte har starka brand.
Skuldtyngt och fallfärdigt
- Mjölkproduktionen på Väätsa Agro och i Estland överlag är i dag bland de kostnadseffektivaste i EU, säger Joakim Helenius.
Han är styrelseordförande i bolaget Trigon Dairy Farming Estonia som äger Väätsa Agro och två andra stora mjölkgårdar i Estland.
- När vi tog över 2012 var Väätsa Agro skuldtyngt, fallfärdigt och i behov av förnyelse, men det fanns inte pengar för ändamålet, berättar Joakim Helenius.
En bidragande orsak till att utvecklingen hade gått åt det sämre hållet var dels mjölkkrisen 2010. En annan orsak var troligtvis också att de estniska mjölkproducenterna väntade ganska länge på en normalisering av relationerna till Ryssland under 2000-talet och därmed en öppning av den ryska marknaden som egentligen aldrig kom.
Ytterligare en orsak kan vara att övergångsstödet från EU för utveckling av jordbruket och landsbygden (SAPARD) så småningom fasades ut, då Estland blev EU-medlem 2004.
Sammanlagt 2.200 mjölkande kor finns på Väätsa Agro i två stora ladugårdsbyggnader.
Från fallfärdighet till hypereffektivitet
Men redan 2014 stod nya produktionsanläggningar klara i Väätsa, och produktionen är numera en helt annan. Man kan nästan bli avundsjuk när man hör vad det kostar att producera en liter mjölk:
- Vi är i dag nere i en kostnad på 20 cent per liter, men då räknar vi in ett stöd på 5 cent per liter. Utan stöd är kostnaden 25 cent per liter. Men eftersom vi i de baltiska länderna får lägre stöd från EU än de gamla medlemsländerna borde vi komma ännu lägre. Vår avkastning är nu uppe i 11.300 liter mjölk per år och ko.
I år ligger mjölkpriset på 32 cent per kilo, men ännu i fjol var det nere i 24 cent.
I EU delar Estland numera tredjeplatsen med Finland efter Danmark och Sverige, när det gäller avkastningen, 2015 var den cirka 8.600 liter per ko, detta enligt Eurostat.
Utvecklingen har varit enorm under de senaste tio åren. Också storleken på mjölkgårdarna har vuxit explosionsartat i landet, den är nu uppe i 136 kor i medeltal, medan den år 2000 ännu var 32 kor. Estland är tvåa i EU efter Danmark.
Såväl i Estland som i Litauen får man mer betalt av mejerierna om man har stora mängder att bjuda ut:
- I Litauen tar mejerierna till exempel emot mjölk från Estland och betalar högre priser än till producenterna i hemlandet som har mindre gårdar än vi har. Har man små gårdar i mejerisektorn är det mycket svårt att få ut en vinst. Estland var bland de länder där mjölkkrisen 2010 drabbade de mindre bönderna hårt, och många valde eller tvingades att sluta. Motsvarande hände under krisen 2015-2016 efter den ryska importbojkotten. Då sjönk också produktionen jämfört med 2014.
Mjölkningskarusellen har 80 platser.
Vill exportera
Av de 714.000 ton som produceras i Estland årligen är det kring 314.000 ton netto som exporteras. Den estniska konsumtionen ligger på just under 400.000 ton.
Mejerierna fortsätter att växa och ta in mer mjölk. Om tre-fyra års tid torde andelslaget E-piim ha ett nytt mejeri färdigt i Paide bara några kilometer från Väätsa Agro.
- Så som i Finland har kooperationen gjort ett bra jobb för bönderna, säger Joakim Helenius, men han låter samtidigt förstå att marknadsföringen på de öppna marknaderna inte har varit tillräckligt aggressiv. Han tror dock att det bara är en fråga om tid innan de estniska producenterna kan sälja mjölk i större skala i Finland.
- Vi har avsevärt lägre kostnader. Om vi kunde uppnå en marknadsandel på bara 10 procent i Finland och Sverige skulle vi nästan kunna fördubbla produktionen. Det är kanske inte så mycket färsk mjölk, som vi ställer förväntningarna på men förädlade produkter. Vi exporterar redan ost till Finland i liten skala. Vår utmaning är att vi inte har starka brand så som fransmännen. Vi kunde förstås också exportera konsumtionsmjölk till Finland, men vi tror inte på export av exempelvis mjölkpulver på EU:s inre marknad. När allt det här är sagt så hör det också till saken att omfattande investeringsprogram genomförs i Polen, där mjölkproduktionen hittills baserats på småskaliga gårdar. Nu kommer de polska mejerierna in i Litauen och köper mjölk därifrån.
Norr kan konkurrera med syd om mjölken
Till Joakim Helenius affärsidé hör att det är inom animalieproduktionen som det nordeuropeiska jordbruket har förutsättningar att ta upp konkurrensen med Centraleuropa.
- Inom växtodlingen har vi inga chanser att konkurrera om hektarskördarna men inom mjölkproduktionen är vi starkare, hävdar han.
Också Trigon Dairy Farming Estonia har i alla fall påverkats av de europeiska strömningarna i riktning mot miljövård och djurvälfärd. Joakim Helenius tror ännu på att stort är vackert, men håller med om att de stora jordbruken måste vårda om djur, miljö och anställda, vilket också ingår i Trigon Dairy Farming Estonias strategi.
- Det ska vara möjligt att idka ett lönsamt jordbruk, som också tar hänsyn till omgivningen. Till exempel kan vi använda stallgödseln effektivt för flera ändamål, vilket också är ekonomiskt. Här på Väätsa Agro kommer all värme till exempel från mjölkproduktionen, vi är självförsörjande med värme. Stallgödseln separerar vi, varefter en del av den fasta gödseln återanvänds som strö. I övrigt så funderade vi för några år sedan på ekologisk mjölkproduktion men vi är skeptiska. Det är kanske en möjlighet i framtiden, till exempel med högteknologins hjälp.
Tillsvidare är det i alla fall storlek och effektivitet som gäller. Joakim Helenius affärsidé har i övrigt påfallande likheter med de tankar som representanter för mjölksektorn i Nya Zeeland brukar framföra. Där är det en vanlig uppfattning att det är de stora effektiva enheterna som också är de socialt, ekonomiskt och miljömässigt mest hållbara.
Måste ännu satsa på hälsa
Också på Väätsa Agro finns det emellertid hälsoproblem, som är typiska för stora lösdriftsladgugårdar.
- Vårt största problem just nu är kornas klövar, säger verkställande direktören för Trigon Dairy Farming Estonia, Margus Muld.
När de är färdiga från mjölkningskarusellen går korna igenom en klövstig där en medarbetare spolar klövarna med vatten, efter det går de genom ett kärl med skyddande ämnen.
Gården har också en skild sjukavdelning dit djuren förs för behandling om deras beteende avviker från det normala. Under mjölkningen kan man exempelvis följa med temperaturen per dator och även kolla om djuret rör sig ovanligt.
- Vi har gått igenom ett ganska tufft investeringsprogram och nu fortsätter vi i en takt som vi har råd med, säger Margus Muld.
Det är säkert något av en ödets ironi att gårdar i storleksklassen som Väätsa Agro knappast hade varit möjliga i Estland utan den struktur på jordbruken som uppstod under sovjettidens tvångskollektivisering.
TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
Fakta: Väätsa Agro
Väätsa Agro är ett så kallat "suurtalu", ett stort jordbruk, som var kollektivjordbruk med namnet 9 maj under sovjettiden. Namnet syftar på det tidigare östblockets segerdag efter Nazitysklands kapitulation våren 1945. Kolchosen upphörde 1994, då ett bolag bildades.
Odlar tillsammans med gården Kaiu väster om Väätsa 6.384 hektar åkermark.
Årlig mjölkmängd: 25.500 ton
Cirka 2.200 mjölkande kor, alla Holstein
Avkastning per ko: 11.300 kilo
Laktationer i medeltal: 2,3
Tjurkalvarna säljs som förmedlingskalvar.
Mjölkningskarusell med 80 platser, där 12 anställda jobbar i skift
Allt som allt är 85 personer anknutna till gården, varav en del i form av köptjänster
Separerar stallgödsel med 3 separatorer, cirka en tredjedel av fiberfraktionen, det vill säga den fasta gödseln, används som strö, resten sprids på åkrarna
Fakta: Trigon Dairy Farming Estonia
3 stora mjölkgårdar:
- Väätsa Agro köptes 2012
- Kaiu köptes 2006
- Kärla (på Ösel) köptes 2006
Alla tre gårdar har genomgått omfattande moderniseringar
Årlig mjölkmängd: 39.258 ton
Besättning: 7.000 djur varav 3.550 är mjölkande kor, alla Holstein
Areal: 8.300 hektar åkermark varav 4.314 är egen
Köper upp åker då det är möjligt. Hektarpriset är kring 3.300 euro
160 personer är anknutna till bolaget, en del via köptjänst
Bokföringsvärde i euro: just under 28 miljoner
|
|
