|
|
10.11.2017 / Landsbygdens Folk
Gårdsbesök förbättrar dramatiskt
barnens kunskap om matproduktion
Över en tredjedel av eleverna har en felaktig bild av var maten kommer i från. Elevernas föreställningar om lantbruket är ofta romantiserade eller så tror man att lantgårdarna är någon form av djurparker.
Den bild media skapar av maten och matproduktionen påverkar starkt barn och ungas föreställningar.
- Matfostran blir allt viktigare eftersom barn och ungas personliga upplevelser av matens väg från jord till bord är få på grund av de allt färre lantgårdarna i Finland, säger Smeds som disputerar vid Uleåborgs universitet i dag.
Olika läromiljöer jämfördes
I arbetet med avhandlingen granskade Smeds 318 elever i årskurserna fem och sex i Helsingfors, Vasa, Forssa och Jockis. Hon undersökte både finlandssvenska och finska elevers lärande och inställning till matens väg från jord till bord samt hur man på bästa pedagogiska sätt kunde förmedla kunskap om matproduktionen.
- Det fanns inga skillnader mellan språkgrupperna då det gäller kunskap om matproduktionen, berättar Smeds som använde flera olika metoder för att närma sig fenomenet.
Hon både intervjuade eleverna, genomförde enkäter och lät dem teckna.
- Jag genomförde tre olika former av interventioner: i den första fick eleverna lära sig om matens väg endast på gården, i autentisk miljö. I den andra skedde inlärningen enbart i klassrum med hjälp av video, dator, studiehäften samt olika praktiska uppgifter och i den tredje interventionen kombinerade jag klassrumsinlärning med besök på lantgård. Alla delar inkluderade både grupparbeten och enskilda arbeten.
Eleverna fick besöka en mjölkgård där de bekantade sig med åkern och biodiversiteten för att få en uppfattning om varifrån mjölkproduktionen startar och var korna får sin mat. Eleverna fick också sköta om djuren på gården och bekanta sig med djurens livscykel samt med foder och arbetet på gården överlag.
Den sista delen av inlärningen skedde i köket. Eleverna fick jobba med mjölken som livsmedel och bakade scones samt tillverkade kvark och smör.
- Skolämnen som matematik kunde lätt integreras i gårdsbesöket. Eleverna fick till exempel räkna ut hur stor areal en ko äter på ett år och hur stor del av inkomsten per mjölkliter som tillfaller bonden, berättar Smeds.
Lärande i autentisk miljö helt överlägsen
Inför undersökningen delade lärarna in eleverna i tre grupper: svaga, medel- och högpresterande.
- Resultaten var tydliga. I det test som genomfördes fem månader efter interventionen såg man klart att de elever som fått delta i undervisning i autentisk miljö på lantgården lärt sig bäst. De svagaste eleverna som fått vara med på gården hade högre poäng än de högpresterande elever som lärt sig samma sak endast i klassrummet, berättar Smeds.
Enligt resultaten av undersökningen förstärks alltså inlärningen betydligt i fall den sker i sin rätta miljö - på åkern, på gården eller i köket. Inlärningsresultaten för svaga elever förbättrades betydligt och medeltalet var högre än för de starka elever som studerade samma sak enbart i klassrummet. Eleverna upplevde att både lärandet och koncentrationsförmågan i autentisk miljö var bättre än i klassrummet.
- Samtidigt försvann de felaktiga föreställningarna. I en autentisk lärmiljö förenas praktik, teori och handlande människor, till exempel en lantbrukare eller kock. Ämnet blir på det här sättet relevant för eleven. Och när inlärningen känns relevant och det känns lätt att koncentrera sig förstärks skoltrivseln och inlärningsresultaten. Det i sin tur förebygger risken för marginalisering, konstaterar Smeds.
Skolmaten ett värdefullt pedagogiskt redskap
Skolmaten kan också vara ett värdefullt pedagogiskt redskap. Enligt Smeds ger matfostran som sker i en autentisk lärmiljö möjligheter att se orsak och verkan på ett konkret sätt. Eleven märker till exempel hurdan betydelse de egna konsumtionsvalen har både för egen del och för miljön.
- Mer lokalproducerad mat, som också aktivt skulle integreras i undervisningen, kunde vara ett bra sätt att lyfta elevernas förståelse för matkedjan, säger Smeds. Ur ett kommunalt perspektiv kan man också kan tänka sig att svinnet i köken minskar om eleverna inser hur maten produceras, vem som producerar den och vilket arbete som ingår i produktionen.
- En hållbar framtid kräver att vi ser över våra dagliga konsumtionsval. Varje munsbit är ett val som vi kan påverka vår miljö och omgivning med.
Smeds berättar att lärare har varit i kontakt med henne och sagt att de är glada över att problematiken med barn och ungas dåliga kontakt med riktig mat och matproduktion lyfts fram.
- Hälften av gårdarna har försvunnit sedan Finland blev EU-medlem. Kontakten med landsbygden har blivit sämre och många har aldrig besökt en lantgård. I många hem lagas det inte heller mat från grunden. Det är skrämmande att många elever inte vet att man ska tvätta potatis innan man kokar den och att alla inte känner igen en rå fisk eller vet hur en otvättad morot ser ut.
På Smeds önskelista finns ett nätverk av gårdar som skulle ta emot skolelever.
- Och finns det inte gårdar i närheten skulle skolträdgårdar vara ett utmärkt sätt att lära sig om matproduktion.
Nina Colliander-Nyman
nina.colliander-nyman@slc.fi
|
|
