|
10.11.2017 / Landsbygdens Folk
EU:s jordbruksministrar debatterade växtskyddet
Alla ministrar yttrade önskemål om nya växtskyddsmedel. Insatsen av de nuvarande bekämpningsmedlen borde om möjligt begränsas på offentliga områden. Jordbrukarna förväntas skydda både sig själva och vattendragen genom noggrannare besprutning.
Den franska jordbruksministern Stephane Travert informerade om regeringens nationella reduktionsplan. Enligt planen strävar Frankrike till att halvera användningen av växtskyddsmedel fram till 2025.
Tysklands jordbruksminister Christian Schmidt efterlyste nya växtskyddsmedel av bättre kvalitet. Han tog också upp den vetenskapliga evalueringen av de verksamma substanserna och efterlyste mer transparens i processen.
Schmidt hänvisade till den politiska kalabaliken som har uppstått i samband med det förnyade tillståndet för glyfosat. Den tyska delegationen stödde också agrarkommissionär Phil Hogans krav på en fortlöpande process för utvecklingen av biologiskt växtskydd.
Ständiga förbud är ingen lösning
Den brittiska jordbruksministern George Eustice beklagade det innovationsfientliga klimatet, som inte främjar forskningen. Debattkulturen måste förbättras för att stimulera nya ansträngningar inom produktutvecklingen.
Nederländernas jordbruksminister Carola Schouten efterlyste en bredare palett av växtskyddsmedel för att förebygga resistens. Hon påpekade att jordbrukarna behöver nya bekämpningsmedel. Ständiga förbud är ingen lösning.
Enligt agrarkommissionär Phil Hogan är tajmingen den rätta för en diskussion om växtskyddsmedel inför den kommande CAP-reformen. Han uppmanade medlemsländerna att stärka det integrerade växtskyddet och satsa mer på biologisk bekämpning.
Finlands ståndpunkt är att målet bäst kan nås genom information, utbildning och rådgivning. En utbildad kompetent användare av växtskyddsmedel har de bästa färdigheterna att lösa utmaningarna på rätt och hållbart sätt.
Markskyddet ska skötas nationellt
EU-ländernas delegationer var eniga om att jordbruksmarken måste skyddas genom en skonsammare bearbetning. En övervägande del av ministrarna ansåg ändå att markskyddet ska betraktas som en nationell angelägenhet.
Tjeckien och Slovakien försvarade tanken på en EU-lagstiftning som skyddar jordbruksmarkens fruktbarhet. De övriga delegationerna ansåg att ett gemensamt markskydd knappast kan genomföras på grund av de varierande förhållandena.
En lång rad EU-kommissioner har ända sedan 2006 försökt driva igenom en gemensam strategi för markskydd med vidhängande markdirektiv. Men en grupp medlemsländer har varje gång blockerat initiativet.
Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna och Österrike är de största motståndarna. Också Finland har gått emot planerna. Flera EU-värdland har försökt ta upp frågan utan att lyckas.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|