|
|
3.11.2017 / Landsbygdens Folk
ÅPF-basen slutar för att lyfta fram yngre krafter
När Tage Eriksson slutar har han jobbat åtta intensiva år i ÅPF:s ledning. Först några år som tf verkställande direktör och sedan 2014 som ordförande.
Till de stora frågorna under dessa år hör arbetet med att ta fram det nuvarande Landsbygdsutvecklingsprogrammet för Åland samt försämringarna av det åländska avbytarsystemet.
- LBU-programmet började så lovande med arbetsgrupper där också ÅPF hade representanter som ville utveckla den framtida jordbrukspolitiken. Sen kom den ekonomiska verkligheten emot. Det viktigaste för politikerna blev att spara och då skars anslagen till jordbruket ner med flera miljoner euro.
Protestmarsch väckte stor uppmärksamhet
Under beredningen av LBU-programmet ordnade ÅPF också en stor protestmarsch, som fick genomslag också utanför landskapets gränser.
- Marschen ledde faktiskt till en del förbättringar i LBU-programmet. Det visar att jordbrukarna hela tiden måste kämpa för sina intressen och att det arbetet också ger resultat ibland.
De senaste åren har ÅPF dessutom "nästan på uppdrag av landskapsregeringen" tagit fram en strategi för hållbar åländsk livsmedelsproduktion.
Tungt bakslag med avbyteriet
Avskaffandet av de landskapsanställda ladugårdsavbytarna och andra försämringar i avbytarsystemet och jordbrukarnas sociala förmåner har varit en annan stor besvikelse. Problemen kring avbyteriet hänger fortfarande med.
När Tage och hustrun Ulla just hade tagit över Hammarudda gård efter hennes far Uno Hambrudd och skulle få sitt första barn 1982 blev han aktiv i ÅPF:s lokalavdelning i Jomala.
- Tillsammans med Louise Karlsson, som senare blev ÅPF-ordförande, kämpade vi hårt för att också jordbrukarna skulle få rätt till moderskapsersättning. Och det slutade med att Åland faktiskt fick ett riktigt bra system.
Men när landskapsregeringen efter valet 2012 bestämde sig för att privatisera hela avbytarservicen med målet att skära ner årskostnaderna med över en halv miljon euro försämrades framför allt djurgårdarnas situation.
- Extra olyckligt var det ju att det försämrade avbyteriet kom att sammanfalla med mjölkkrisen och kraftigt sänkta avräkningspriser. Nu finns det politiker som tycker att det inte behövs mera pengar för avbytarverksamheten eftersom det blivit kvar outnyttjade landskapspengar för avbytarvikarier. Men det "överskottet" beror ju på att mjölkbönderna inte har haft råd att anlita vikarier på grund av den höga självrisken.
- Det reviderade lagförslag om avbytarservicen som nu varit på remiss till bland annat ÅPF medför i alla fall en del förbättringar, men rättar ingalunda till systemets största brister.
"Gammal gubbe" i de ungas ögon
Förutom det förestående generationsskiftet på Hammarudda gård ser Tage Eriksson, 58, också sin ålder som ett skäl för att lämna ordförandeposten.
- Jag minns ju hur jag i 30-årsåldern tyckte att 60-åringar var gamla gubbar, skrattar han.
En annan orsak att sluta redan nu som ÅPF-ordförande är att förbundets vd Henry Lindström också närmar sig pensionsåldern.
- Det är bättre att vi två inte slutar ungefär samtidigt utan låter en ny ordförande först hitta sin roll innan det kommer in en ny vd.
Tidsbrist spelar också en roll i sammanhanget. Tage Eriksson har flera andra förtroendeuppdrag och siktar åtminstone på att fortsätta inom kommunpolitiken.
Dessutom har han dragit igång Hammarudda såg, som kommit bra igång.
- Men det behövs mera tid för att framför allt utveckla marknadsföringen och hela affärsidén kring sågverket. Så när man märker att man inte längre hinner ge ÅPF 100 eller 110 procent är det dags att lämna över till någon annan.
Största arbetsinsatsen sker på hemmaplan
ÅPF:s ordförande sitter liksom de andra regionernas ordföranden med i SLC:s styrelse. För en ålänning innebär detta många tidskrävande resor till Helsingfors. Ändå betonar Tage att det lokala arbetet inom Åland slukar det mesta av ordförandens tid.
- Men den saken kan man delvis påverka genom att organisera arbetet på ett annat sätt. Man kan exempelvis låta utskottens ordföranden representera förbundet både i olika arbetsgrupper och i andra sammanhang där ÅPF behöver synas.
På det sättet kan man enligt den avgående ordföranden också balansera olika intressen inom förbundet, som exempelvis konventionell odling kontra ekologiskt samt växtodlingsgårdar i förhållande till djurgårdar.
Eftersom det mesta och viktigaste arbetet trots allt handlar om att bevaka de åländska självstyrelsemyndigheternas beslutsfattande är Tage glad för att ÅPF under de senaste åren fått gehör för en sänkning av Ålands medlemsavgifter till SLC.
- Det är ju inte bara direkta jordbruksärenden som ska bevakas utan bland annat också vattenfrågor och hela miljölagstiftningen. Självstyrelsen för med sig väldigt mycket arbete för ÅPF.
Starka kandidater finns nära till hands
Det är förstås inte en avgående ordförandes sak att peka ut sin efterträdare, utan nu får valberedningen vaska fram en eller flera lämpliga kandidater.
Trots att Tage Eriksson vill ha en föryngring tycker han dock att det knappast är klokt att lyfta fram någon av de yngsta medlemmarna. I stället bör man leta bland dem som är "mitt uppe i sin aktiva jordbrukarkarriär".
Valberedningen har mjölkbonden Trygve Sundblom som sammankallare. Övriga medlemmar är specialodlaren Joakim Sjögren samt Christian Påvals från ungdomsutskottet.
- En mycket bra blandning, tycker Tage Eriksson.
TEXT & FOTO
Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net
|
|
