|
|
20.10.2017 / Landsbygdens Folk
Regnet spolar bort lönsamheten inom jordbruket
Under de senaste fem åren har lönsamheten varit synnerligen svag inom spannmålsodlingen. Denna höst kommer en del av spannmålsskörden inte att kunna skördas på grund av vädret.
Spannmålsgårdarnas företagarinkomst år 2017 uppgår till cirka 7.000 euro per företag och lönsamhetskoefficienten är 0,25.
Inkomsterna från försäljningen av spannmålet blir lägre än normalt och kostnaderna för torkning av spannmålet ökar. Det svaga skördeåret har dock inte någon dramatisk effekt vid en granskning av medelvärdet, eftersom endast en tredjedel av spannmålsgårdarnas inkomster kommer från försäljning av spannmål.
De flesta spannmålsgårdarna finns i södra Finland, där största delen av de skördade spannmålen är rimliga både då det gäller mängd och kvalitet. Det förekommer dock stora variationer mellan olika spannmålsgårdar. På vissa gårdar har skörden varit god, medan man på andra gårdar nästan har förlorat hela skörden.
- För enskilda gårdars del kan bortfallets påverkan på likviditeten vara en större belastning än den minskade lönsamheten. Då man lever ur hand i mun kan förlorade inkomster och extrakostnader vara katastrofala. Situationen kommer knappast att leda till en omfattande konkursvåg, konstaterar Jukka Tauriainen, som är forskare på Naturresursinstitutet och har utarbetat prognosen.
Negativ trend inom mjölkproduktion
Den dåliga skörden påverkar även husdjursgårdarnas ekonomi i och med ökade kostnader för torkning och ökat behov av inköpt foder. De ökade foderkostnaderna påverkar resultatet ännu under år 2018.
Det genomsnittliga producentpriset för mjölk verkar förbli på i stort sett samma nivå som år 2016. Produktionskostnaderna ökar bland annat till följd av de ökade foderkostnaderna, vilket innebär att företagarinkomsten minskar till 25.600 euro per mjölkgård. Lönsamhetskoefficienten förblir 0,30.
- Lönsamhetsutvecklingen inom mjölkboskapsuppfödningen anger riktningen för lönsamheten inom jordbruket som helhet, eftersom mjölkgårdarna producerar över 60 procent av gårdarnas sammanlagda företagarinkomst, trots att mjölkgårdarnas andel av alla gårdar inom jordbruket är endast 15 procent, uppger Tauriainen.
Enligt prognosen förblir lönsamheten inom nötköttsproduktionen år 2017 på samma nivå som året innan. Producentpriset har varit lågt sedan länge och produktionskostnaderna har nästan inte minskat alls. Den förväntade företagarinkomsten är 16.600 euro per gård och den förväntade lönsamhetskoefficienten 0,29.
Lönsamheten inom svinuppfödningen pekar fortsättningsvis neråt. Även om producentpriset under de senaste månaderna har varit en aning högre än under början av året, är inte ökningen i inkomsterna tillräcklig för att täcka de ökade kostnaderna. Den förväntade företagarinkomsten är 24.500 euro och den förväntade lönsamhetskoefficienten 0,29.
Naturresursinstitutets resultatprognoser för jordbruket 2017 utgår från lönsamhetsbokföring för jordbruket som samlats in av institutet. I prognoserna har man beaktat förändringar i priser för produkter och produktionsinsatser och i skördar av de viktigaste odlingsväxterna samt förändringar i jordbruksstöden. Resultatprognoserna för år 2016 och 2017 finns i webbtjänsten Ekonomidoktorn.
|
|
