|
|
13.10.2017 / Landsbygdens Folk
Proppfulla interventionslager
bekymrar EU-kommissionen
EU dras fortfarande med stora lager av skummjölkspulver som ingen vill köpa för ett rimligt pris. Den lagrade mängden är nu uppe i 380.000 ton, men efterfrågan på mjölkpulver är svag. Under 2017 har ytterligare 11.160 ton sålts till interventionslagren.
Det genomsnittliga priset på skummjölkspulver ligger fortfarande omkring tio procent under motsvarande pris hösten 2016. Kommissionen försökte i september sälja ut ett parti skummjölkspulver men anbudet var skamlöst lågt: 159,34 euro per ton.
Enligt kommissionen kan lagren nästa år växa med ytterligare två procent. Å andra sidan kan det låga priset locka köpare så att bestånden börjar minska. Överskottet kan ändå inte slumpas bort, eftersom detta kunde inverka negativt på mjölkens gårdspris.
Hogan vädjade till jordbruksministrarna om medlemsländernas samarbete i den ansvariga EU-kommittén. Han försäkrade att kommissionen fortsätter med intervention, men åtgärden får inte vara ett attraktivare alternativ än marknaden.
Enligt Hogan borde garantipriset för de offentliga inköpen nästa år sänkas till noll för att slippa interventionsköpen. Möjligen kunde skummjölkspulvret säljas till djurfoder. Det finns inga enkla lösningar på problemet, medgav han.
Mercosur och nationella stöd
EU:s handelsavtal diskuterades också på ministermötet. Bland annat Irland och Frankrike protesterade mot EU:s föreslagna importkvoter på nötkött i förhandlingarna om ett frihandelsavtal med den sydamerikanska tullunionen Mercosur.
Kommissionen har gått med på en importkvot för icke-hormonbehandlat sydamerikanskt nötkött på 70.000 ton per år. Dessutom ska EU importera 600.000 ton etanol. Mercosurländerna kräver ännu högre kvoter.
Helt eniga var medlemsländerna inte i sin kritik. Tyskland anser att EU måste ha spelrum för eftergifter mot de sydamerikanska länderna. Sist och slutligen handlar det om att ge och ta, då EU också vill exportera industriprodukter till Mercosur.
Vid mötet klubbade jordbruksministrarna av ett handelsavtal med Chile om ekoprodukter. Enligt avtalet godkänner EU och Chile ömsesidigt varandras kontrollsystem och reglerna för ekologisk produktion.
I praktiken betyder detta att ekologiska livsmedel från EU får marknadsföras i Chile utan lokala inspektioner. Det omvända gäller också för chilenska produkter i EU. Enligt kommissionen gynnar avtalet den europeiska ekoproduktionen.
Leppä tog upp finländska problem
På mötet uttryckte Finlands jordbruksminister Jari Leppä sin oro över det svåra läget inom tröskningen. Det dåliga vädret har försenat skördearbetet och försämrat kvaliteten. Detta belastar kännbart de finländska odlarnas inkomster och betalningsförmåga.
De finländska synpunkterna fick stöd av de baltiska länderna, men kommissionens svar blev något svävande. Phil Hogan uttryckte förståelse för problemen. Parterna kom i alla fall överens om att Finland ska leverera detaljerade informationer till kommissionen.
Ministrarna diskuterade också FN:s handlingsprogram Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess betydelse för EU:s jordbrukspolitik. Finland anser att målen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik främjar en hållbar utveckling men politiken borde förenklas.
Ur finländsk synpunkt borde EU-samarbetet intensifieras bland annat i fråga om hanteringen av risker inom jordbrukssektorn, arbets- och produktionsmetoder som binder kol, återvinningen av näringsämnen och minskningen av matsvinnet.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg
|
|
