|
|
13.10.2017 / Landsbygdens Folk
Engelska livsmedelsombudsmannen
har fått mycket till stånd
År 2013 tillträdde Christine Tacon tjänsten som livsmedelsombudsman (Groceries Code Adjudicator) i England. Det innebar en förbättring för vidareförädlingsföretag och jordbrukare som levererar livsmedel direkt till handeln.
- Sedan inrättandet av livsmedelsombudsmannen har handeln börjat agera ansvarsfullare mot leverantörerna av livsmedel. Handeln vet att de måste följa gällande lagstiftning och om de bryter kan livsmedelsombudsmannen vidta åtgärder. Med facit på hand har lagstiftningen och ombudsmannen klart påverkat handelns beteende, säger Matthew Sabourin, drift- och verksamhetsledare för livsmedelsombudsmannens myndighet i London, England.
Arbetet med att förbättra leverantörernas ställning inleddes redan i början av 2000-talet. Myndigheterna noterade en ökande mängd klagomål mot handelns aktörer. Klagomål som att handeln inte betalar leverantörer i tid, bryter avtal eller ändrar dem. Det fanns också en rädsla från leverantörerna att vara kritiska mot handeln.
Spelregler behövdes
I det skedet var det landets motsvarighet till Finlands konkurrens- och konsumentverk som tog emot klagomål. Men det enda den myndigheten kunde göra var att ge rekommendationer. Någon lagstiftad befogenhet att ingripa fanns inte.
- Det stod klart att det behövdes gemensamma regler och de (GSCOP, Groceries Supply Code of Practise) trädde i kraft 2010. Men det skedde fortsättningsvis övertramp och för att stärka leverantörernas ställning ytterligare behövdes en tjänsteman som ser till att reglerna tillämpas och att handeln följer lagstiftningen, förklarar Sabourin.
Lagförslaget om en livsmedelsombudsman behandlades i parlamentet 2012 och i januari 2013 utsågs Christine Tacon till tjänsten som hon tillträdde i juni samma år. På bara några år står det klart att situationen för leverantörerna har förbättrats.
- Våra undersökningar visar att 36 procent av leverantörerna hade klagomål innan livsmedelsombudsmannen inrättades. I dag är det bara 10 procent av leverantörerna som har klagomål. Situationen har förbättrats mycket, konstaterar han.
En avsevärd förbättring har också skett i förhållandet mellan leverantör och handel gällande olika problem. 45 procent rapporterade olika typer av problem med handeln innan 2013 jämfört med 12 procent 2016.
- Det blir bättre hela tiden och livsmedelsleverantörerna är nöjdare i dag. Handelns beteende mot dem har klart förbättrats, säger Sabourin.
Har stora befogenheter
Livsmedelsombudsmannen i England har befogenheter att ingripa om handeln inte följer de gemensamma reglerna, som till exempel att leverantörer ska ha betalt i tid. På den här punkten fick tyska Lidl besök av Tacon relativt snabbt.
- I Tyskland betalar Lidl sina leverantörer av broccoli inom 30 dagar medan leverantörerna i England kunde få vänta 120 dagar på sina betalningar. Livsmedelsombudsmannen påpekade det här för Lidl och nu får de engelska leverantörerna betalt inom utsatt tid.
Tacon har varit mycket aktiv och inledde också en utredning av Tesco, som är den största handelskedjan i England med 27,8 procent av marknaden. Utredningen gällde försenade betalningar till flera leverantörer av livsmedel.
- Tesco hade ett mycket dåligt rykte om att de behandlade sina leverantörer dåligt. Genom påtryckningar och dialog med Tesco har den kedjan nu skärpt sig rejält. Leverantörerna i dag större förtroende för den kedjan.
Alla aktörer inom handeln är medvetna om livsmedelsombudsmannens påtryckningsmöjligheter och vill därför inte bryta mot de gemensamma spelreglerna. Det skulle enligt Sauborin ge dåligt rykte och negativ publicitet, vilket ingen av landets tio stora handelsaktörer har råd med.
- Ingen aktör inom handeln vill hamna i konflikt med livsmedelsombudsmannen och det har lett till att deras samarbetsvilja har ökat. En offentlig tvist skadar deras rykte, menar han.
1 procent är stora böter
Förutom rekommendationer och uppmana handelsaktörer som slarvar med att följa reglerna har livsmedelsombudsmannen andra lagstadgade påtryckningsmöjligheter. Det tyngsta juridiska redskapet är att tjänstemannen kan ge böter vid grova överträdelser.
- Böterna kan uppgå till 1 procent av handelsaktörens omsättning, vilket kan vara enorma summor. Företag som Tesco, som också har andra verksamheter som bank- och försäkringstjänster, har en omsättning på flera miljarder pund och därmed vill man undvika böter. Den här påtryckningsmöjligheten används mera som hot och hittills har ingen handelsaktör tilldömts böter, förklarar han.
Skulle en handelsaktör tilldömas böter kan ärendet avgöras i rätten. Men det är en process som troligen aldrig kommer att inträffa, tror Sauborin.
- Det beror återigen på att ingen vill ha en offentlig konflikt. Vårt huvudsakliga mål är att få livsmedelskedjan mot handeln att fungera bättre. Handeln är medveten om att vi har en mycket aktiv ombudsman och att hon agerar direkt vid övertramp. Därför minskar också antalet dispyter.
TEXT & FOTO
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi
|
|
