|
|
29.9.2017 / Landsbygdens Folk
Lita inte på digital karta i skogen
När Anders Smeds var på väg ut i röjskogen i våras möttes han av en märklig syn: En avverkning som utförts i rågrannens skog var åtskilliga meter inne på hans sida om rån.
Anders tog kontakt med rågrannen och de kom överens om att ett fel hade hänt och kontaktade firman som stått för avverkningen. Firman ville emellertid inte kännas vid felet.
- När jag var ute för att flagga figuren som skulle avverkas, mätte jag rån med GPS på basen av lantmäteriverkets digitala kartor, säger firmans representant. Mina mätningar stämde nog med kartan. Stenrösena hittade jag helt enkelt inte.
Röse nummer 15 en stötesten
Problemet är att rån på lantmäteriverkets karta visar sig gå åtskilliga meter inne på Anders sida om den verkliga rån, som i det här fallet anges av rösen.
- Jag vet att rån är helt tydligt utmärkt och det är i första hand rösena som gäller, säger Anders Smeds. Bara GPS-mätningar med hänvisning till de digitala kartorna från lantmäteriverket går inte att lita på. Alla inom branschen har redan i många år varit överens om den saken. Om något är oklart med rån så ska man kontakta grannarna. Juridiskt är det förrättningskartan som gäller.
Det här bekräftar också lantmätare Greger Nyberg medan han försöker fånga koordinaterna med sina mätinstrument.
Stötestenen i bokstavlig bemärkelse är röse nummer 15. Det står vid ändan av ett dike, samma dike som utgör rån mellan Anders Smeds och hans grannes skog.
Röse nummer 15 ligger så pass nära skogsdikets linjedragning att det inte borde finnas anledning att tvivla på var rån går. Det finns emellertid ett fel på lantmäteriverkets digitalkarta.
Det blev till rågång
Det blev till att firman begärde rågång med Anders och hans granne. LF fick vara med på rågången, som inleddes en onsdag morgon denna månad. Efter lite traskande i skogen verkade sinnena så småningom anpassa sig till situationen och varandra.
Atmosfären var således betydligt mer avslappnad när Greger Nyberg några timmar in på förmiddagen konstaterade att han hade den information han behövde för ett protokoll.
Under rågången kunde Greger Nyberg bekräfta att rösena mellan Anders och hans grannes skog finns där de ska. Det gäller också nummer 15.
- Här finns dessutom en stadig grundsten under och stöd runt omkring, konstaterar han. Här är nog ingenting oklart. Samtidigt måste vi alltså medge att det är fel på lantmäteriverkets karta.
En promenad längs diket bekräftar att rån går precis här. Ett nytt riktröse beslutar Greger Nyberg att sätta. Han slår fast det i ett berg där diket gör en liten krumbukt.
I anslutning till rågången konstaterade Greger Nyberg också fel på råmåtten på nyskifteskartan för Labby by. Ett systematiskt fel hade smugit sig in i mätningarna från sent 1920-tal. Alla råmått längs kommungränsen var antecknade som längre på kartan än de var i terrängen. Man måste avgöra från fall till fall, om man ska gå efter råstenarna eller gamla förrättningskartorna eller något annat då man gör rågång.
Varnande exempel
- Jag tänkte det är skäl att försöka få det här inträffade ut i offentligheten, säger Anders Smeds, som har använt åtskilliga timmar av sin tid på händelsen.
Han vädjar nu till alla skogsägare som har planer på att avverka att kolla rårna och försäkra sig om att det råder samförstånd med grannar och entreprenörer om var de går.
- Lita åtminstone inte på GPS-mätningar som görs med telefon eller liknande apparat eller på lantmäteriverkets digitala kartor, den erfarenheten har vi gjort också här, säger han bestämt.
Entreprenören undrar nu om det finns möjlighet att få gottgörelse från lantmäteriverket eftersom kartorna är uppenbart felaktiga. Det ser emellertid ut som om verket har garderat sig också mot sådana fall. Såhär heter det på verkets hemsida:
"Det kan finnas brister och inexaktheter i tryckta kartor och kartutskrifter. Lantmäteriverket ansvarar inte för direkta eller indirekta skador som användningen av produkten orsakar beställaren eller en tredje part, om inte något annat följer av lagen."
Ibland har råmärken flyttats
- Det kan förvisso finnas fall där råmärkena har flyttats, säger Greger Nyberg.
Det kan till exempel vara en vattenledning som grävts ner. Vid grävningsarbetet har man lyft ett råmärke åt sidan och efteråt placeras det tillbaka på ungefär rätt ställe.
- I sådana fall behövs det en rågångsförrättning, där råmärkets egentliga plats bestäms utgående från gamla förrättningskartors råmått. På nyare förrättningskartor finns det ofta koordinater som också går att använda till att bestämma råmärkets plats.
Meningslös kalhuggen strimma
Fastän Anders måste få ersättning för den skog som avverkats på hans sida, känner han sig fortfarande som den stora förloraren:
- Det här har vållat mig mycket bekymmer och jag har använt massor med tid, som kunde ha använts till något trevligare. Men det är ju inte heller slut ännu. Ersättningsfrågan är till exempel fortfarande öppen.
Energived kommer knappast att drivas ut från ytan i och med att marken mycket långt består av torv, där man normalt låter hyggesresterna ligga kvar. Dessutom är figurerna ganska avlägsna så det blir svårt att få ekonomi i en drivning av energived.
Sedan finns det nu en kalhuggen strimma i hans skog, som det blir svårt att hitta något ändamål för. Strimman har uppskattats till cirka 0,2 hektar. Den övriga skogen på figuren skulle behöva ännu en gallring, slutavverkning borde inte ännu vara aktuell. Att bilda en skild figur på ytan är emellertid meningslöst. En möjlighet kunde kanske vara körstråk. Det är bara det att figuren har ett körstråk några meter längre inne.
TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
FOTNOT: Entreprenören som stått för avverkningen hade varit redo att uppträda med namn, men redaktionen valde att inte publicera namnet, eftersom avsikten är att återge händelsen på ett principiellt plan.
|
|
