|
|
15.9.2017 / Landsbygdens Folk
För bara 130000 euro byggde
Oskar ny robotanläggning
- Jag är mycket nöjd med att jag lyckades bygga en ny ladugård så här billigt. Men det krävde så klart en stor arbetsinsats från mig och min far. Vi har byggt i stort sett allt, men slutresultatet är bra, säger Oskar Johansson.
Johansson är en 31-årig mjölkproducent från Terjärv, Kronoby. Till skillnad från många andra producenter som förstorar och moderniserar produktionen valde han att inte göra en investering i miljonklassen.
- Vi hade generationsväxling på gården 2014 och då hade jag ett annat arbete vid sidan av. Jag visste att det är det här jag vill arbeta med, men att jag inte ville ha båsladugård. På grund av att lönsamheten inte den bästa inom näringen gick jag in för att bygga nytt till ett så förmånligt pris som möjligt, berättar Johansson.
Efter noggrann planering, studiebesök och utredningar var ritningarna klara. Valet föll på en enkel hall byggd i trä med takstolar. Anläggningen med kall lösdrift är cirka 513 kvadratmeter stor och mäter 30 meter på längden och 16 meter på bredden.
36 mjölkande kor
Kapaciteten är 36 mjölkande kor. Kvigorna och kalvarna samt sjukboxarna finns i den gamla båsladugården som är integrerad med den nya delen. Den enskilt största investeringen är en mjölkrobot av märket Lely, som är placerad i den gamla delen.
- Först tänkte jag köpa en mjölkstation, men eftersom jag inte tycker om själva mjölkandet föll valet på en robot. Enda kravet var att hitta en begagnad komplett robot och när jag gjorde det slog jag till. Priset höll sig inom ramen för budgeten, säger han.
Långivaren var inte särskilt medgörlig. Johansson beviljades enbart 100.000 euro i lån och det skulle räcka till en ny anläggning och mjölkrobot. Kostnaden för hela anläggningen och mjölkroboten landade på cirka 130.000 euro (inkl. moms), varav den begagnade roboten kostade cirka 50.000 euro.
- Jag lånade 100.000 euro av banken, 15.000 euro av min pappa och resten tog jag av mina sparpengar. Med facit på hand tycker jag att lyckades bygga mycket förmånligt och samtidigt få en anläggning som fungerar bra.
Lösningen med takstolar gjordes för att han skulle kunna bygga anläggningen själv utan att behöva anställa byggnadsarbetare och hyra in lyftkran. Johansson kunde ha sågat virke ur sin egen skog, men valde att köpa in byggnadsmaterial på grund av tidsbrist.
Satsade på sandbäddar
Han valde också bort gummimattor och spaltgolv samt ett traditionellt utgödslingssystem. I stället gick han in för att ha sandbädd i båsen där korna vilar när de inte vandrar runt.
- Jag har läst in mig kring att ha bås med sand och fördelarna är många. Det är bra för djuren och ben och klövar tar inte skada. Dessutom är sanden steril och det gror inga bakterier. Juverhälsan blir bättre med den här lösningen så länge man klarar av att hålla det torrt, säger Johansson.
Sandbädd är något som blir allt mer populärt inom djurhållning. Men vilken typ av sand fungerar bäst?
- Jag har provat flera sandtyper av olika leverantörer. Sanden får inte vara för fin för då fastnar det på djuren. Nu har jag lite grövre sand, litet som murarsand som är siktat. Det har fungerat bra.
Ungefär en gång i veckan tillförs ny sand. Det enda problemet är att gödsel blandas med sanden.
- Sandbädd är ett förmånligt alternativ men gödseln blir ett litet problem. Det går inte att ha utgödsling av sväm, men det är inget problem för mig eftersom jag inte sprider sväm på vallen. För att hålla skrapgångarna relativt torra har jag blandat med torv och det gör att golvet hålls torrt och så att de inte blir hala.
I stället för rinnande sväm producerar Johanssons anläggning fast stallgödsel. Han har försökt konstruera en lösning som gör att han kan tillvara ta flytande sväm.
- Jag har fixat och gjort en specialkonstruktion för att kunna särskilja sanden från svämmet. Men jag har inte riktigt testat det ännu. Vi får se om det fungerar.
Det mesta begagnat
För att ytterligare få ned kostnaderna har han gått in för att köpa så mycket begagnade delar som möjligt.
- Jag har inte alls behövt köpa nytt material. I dag är utbudet av begagnat material stort eftersom många producenter har slutat. Som exempel köpte jag begagnade båsavskiljare som jag hittade för en mycket förmånlig slant.
Någon elektricitet behövs inte förutom till belysningen i anläggningen.
- Ventilationen är naturlig. Men det är viktigt att se till att den fungerar naturligt så att takstolarna inte börjar ruttna.
Vid den högra sidan av anläggningen är ett brett foderbord placerat. Johansson har individuell utfodring och kör ut ensilagebalar längs bordet.
- Jag har gjort foderbordet tillräckligt brett för att rymma en fullfodervagn. Det återstår att se om jag investerar i en sådan i framtiden. Nu kör jag så här, säger han.
Byggarbetet inleddes i oktober 2015 och den första veckan i juni 2016 var anläggningen klar. Det första året sammanfattar han så här:
- Allt har fungerat mycket bra. Trots att jag har haft vissa problem med kalvningen och djurmaterialet och därmed inte haft full produktion får jag mina räkningar betalda. Priserna är inte de bästa, men det går runt. Om några månader räknar jag med att nå full kapacitet med 36 mjölkande kor, berättar han.
Tyr sig till det som finns
Anläggningen är konstruerad så att den går att bygga ut i framtiden. Men huruvida det blir att förstora ytterligare återstår att se.
- Allt är noga uttänkt. Jag har inte så mycket odlingsmark, cirka 40 hektar. Om jag utökar blir jag kanske också tvungen att investera i en ny maskinpark. Som det är nu har jag tänkt använda de befintliga maskinerna. Grundtanken är att ty mig till det som finns och inte göra några stora investeringar.
Endast om lönsamheten skulle förbättras och inkomsterna ökar är Johansson villig att investera.
- Då kanske det blir aktuellt med investeringar. Men mitt mål är att inte ha ett för stort lån om jag någon gång vill eller tvingas sluta. Nuvarande lån klarar jag av utan problem. Som jag ser det är det också möjligt att bedriva en mjölkproduktion med 36 mjölkande kor. Men priserna kunde gärna få vara bättre, säger han.
TEXT & FOTO
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi
|
|
