|
|
8.9.2017 / Landsbygdens Folk
Riskhantering på agendan under EU:s jordbruksministermöte
Något komprimerat var det här kontentan av EU-ordförandelandet Estlands landsbygdsminister Tarmo Tamms sammanfattning på presskonferensen i tisdags i Tallinn efter de europeiska jordbruksministrarnas informella möte.
Mötets huvudsakliga teman var riskhantering inom jordbruket och den aktuella fipronilskandalen. Med anledning av det senare temat var också kommissionären för hälsa och livsmedelssäkerhet Vytenis Andriukaitis närvarande på mötet.
Reagera på marknadssignaler
Enligt minister Tamm är det nu rätt tid att se över hur EU kan hjälpa jordbruket att komma igenom periodvisa kriser och analysera hur näringen kan hållas på en stabil grund trots variationer i exempelvis priserna.
- Det räcker i alla fall inte att reagera i efterskott, vi måste planera och förbereda oss, sade han.
Den estniske ordförandeministern noterade att produktionen alltmer försöker beakta och reagera på marknadssignaler.
- De enskilda gårdarna tar också mer ansvar än förr.
Estlands jordbruksminister nämnde bland annat den ryska bojkotten av livsmedelsimport som exempel på att kriser kan utlösas när man inte är förberedd.
- Bojkotten ledde till att vi i Estland förlorade cirka 10 procent av vår mjölkproduktion, men den har emellertid återhämtat sig och är nu högre än den var under början av bojkotten.
Nya verktyg nödvändiga
Enligt ministern behövs dock nya verktyg:
- Vår nuvarande gemensamma jordbrukspolitik räcker inte för att hantera kriser. Man borde inte få lämna jordbrukarna ensamma med sina kriser utan vi behöver verktyg för att klara oss igenom krissituationer och hållas konkurrenskraftiga. Bland annat är det nödvändigt att man kan vidta stödande åtgärder snabbt och flexibelt när kriser utlöses.
Den estniske ordförandeministern påminde vidare om att också klimatförändringarna kan förorsaka krissituationer, vilket även har skett.
Riskhantering blir del av CAP
Enligt jordbrukskommissionär Phil Hogan är det helt klart att riskhanteringen kommer att ingå som en central del av den gemensamma jordbrukspolitiken CAP under den följande programperioden.
- Det finns flera idéer som vi har anledning att fördjupa oss i, sade kommissionären.
Han var bland annat inne på att den nuvarande fonden för krisreserver som öppnades 2014 inte varit i användning en enda gång trots att näringen verkligen gått igenom kriser och svåra marknadslägen sedan dess. Årligen innehålls 1,4 procent av de direkta stöden, närmare 500 miljoner euro, för fonden.
- Det här är bland de omständigheter som vi måste se över och det ska vi också göra, sade han.
Kommissionär Hogan kunde vidare berätta att reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken inför följande period som börjar 2021 mera blir frågan om evolution än revolution.
Budgeten är pressad
Phil Hogan påminde ännu om att det fortfarande finns en del riskhanteringsverktyg både i den gemensamma jordbrukspolitiken och i landsbygdsutvecklingsprogrammet, till exempel försäkringar som täcker akuta oförutsedda inkomstförluster.
- Det finns alltså mekanismer som både EU och medlemsländerna kan använda. Men så finns det andra frågor som klimatförändringen, den har vi inte tillräcklig beredskap för att hantera.
En annan sak är att inkomsterna till EU minskar, medan kraven tydligen fortsätter att öka, åtminstone ser inte de ut att lindras. Medlemsländerna vill hålla kvar stödnivåerna men är inte beredda att skjuta till egna pengar. Hur ska det här gå ihop?
- Det är ett dilemma, sade kommissionär Hogan. Vår budget är pressad av flera orsaker, en av dem är att Storbritannien lämnar EU. Därför måste vi prioritera. Kanske vi kan få fram nya finansieringskällor med utgångspunkt i att det hör till vår uppgift att föda en växande världsbefolkning. Om inte så drabbas någon i sista ändan.
Ministrarna tycks vara mycket långt överens om att de direkta stöden från EU är ett sätt att jämna ut prisvariationer och finansiella kriser och att de därför bör finnas kvar också framöver.
Man måste vara trygg med EU-mat
Kommissionär Vytenis Andriukaitis var för sin del inne på den pågående fipronilskandalen. Enligt honom är skandalen också ett exempel på krissituationer som drabbar jordbruket.
- Jag är tacksam att ordförandelandet har tagit med frågan på agendan, sade kommissionären.
Avsikten är att kalla till ett uppföljande möte senare i år där man kan dra slutsatser och lärdomar om hur man kan förbättra beredskapen för kriser av det här slaget framöver.
Tarmo Tamm ville ännu understryka vikten av att alla i EU ska kunna känna sig trygga med att köpa mat från andra EU-länder.
- Ren och säker mat är det viktigaste, sade han.
Dagen före själva mötet då EU-ministrarna bekantade sig med den estniska landsbygden passade Tarmo Tamm på att säga att Estland har den näst renaste maten i EU - efter Finland.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
