|
|
8.9.2017 / Landsbygdens Folk
Estland förstår Finlands linje i LULUCF
- Det är också en åtgärd som baserar sig på naturvetenskapliga rön och inte på annat, sade minister Leppä. Vi hoppas naturligtvis att det ska lyckas att få genomslagskraft för den utgångspunkten också i EU-parlamentet som röstar i frågan på tisdag, även om det inte är lätt. Flera andra EU-länder har nog precis samma åsikt i frågan som vi och de står inför samma utmaningar som vi.
LULUCF var inte på mötets officiella agenda, men minister Leppä försäkrade att frågan nog diskuterades utanför programmet.
Han medgav emellertid också att det kommit signaler ända från Bryssel om krafter i Finland som försöker påverka åt andra håll, vilket inte är till landets bästa.
- Finlands officiella linje är i alla fall att vi avverkar inom hållbara gränser, och den är fullständigt klar. Vi borde dra åt samma håll.
Hög standard minskar riskerna i djurhållningen
När det gäller den aktuella fipronilskandalen framhöll minister Leppä att Finlands konsekventa politik med hög standard på hygien, djurhälsa och djurvälfärd minskar riskerna för att sådant händer hos oss.
- Vi har ett långt arbete bakom oss som också har kostat mycket, men vi måste i alla situationer kunna trygga den finländska matens säkerhet.
Det betyder å andra sidan också att det torde finnas marknader utanför Finlands gränser som bör kunna utnyttjas.
Producenternas ställning aktuell
Vidare kunde Jari Leppä berätta att ministrarna diskuterade marknaden och producenternas ställning i livsmedelskedjan.
- Den frågan har diskuterats på varje möte där jag har varit med, sade han. På EU-nivå är man överens om att jordbrukarnas ställning måste förbättras. Dessutom bereder vi en reform också på det nationella planet.
I sitt diskussionsupplägg inför mötet konstaterade ordförandelandet bland annat att det speciellt i krissituationer eller när marknaden ligger nere finns en tendens att man skjuter över bördan på de tidigare leden i livsmedelskedjan, det vill i praktiken säga jordbrukarna. Därför borde man eventuellt underlätta möjligheterna för jordbrukarna att påverka marknaden till exempel genom sina organisationer och kooperativ.
Inför faktum om ekoförordningen
Också ekoförordningen berördes under presskonferensen. Rådet och EU-parlamentet träffade i somras en politisk överenskommelse utan att frågan egentligen hade beretts.
Nu är avsikten att tjänstemännen bereder en formulering av överenskommelsen, som sannolikt kommer till behandling i oktober-november.
Det är i alla fall en fråga om teknik, sannolikheten för att substansen kan ändra är minimal i det här skedet.
Trots att det funnits vissa förhoppningar om att Estland under sitt ordförandeskap mer eller mindre skulle lämna frågan obehandlad, så sade minister Tamm bestämt redan på måndagen till LF att avsikten är att få förordningen rodd i hamn i år.
Ska britterna betala för brexit?
När det gäller finansieringen av framtidens gemensamma jordbrukspolitik höll minister Leppä på att finansieringen måste tryggas också fastän budgeten troligtvis minskar:
- Vi har i alla fall våra mål som vi måste verkställa. Det kan inte heller vara så som många tycks tro att man kan ta pengar för andra ändamål från jordbruksbudgeten bara för att den är stor.
Till saken hör att Det Förenade Kungarikets:s utträde, brexit visserligen ska genomföras 2019, men det finns en uppfattning inom EU att landet också måste betala ett pris för utträdet.
Brexit har dock inflytande på inkomsterna till EU redan nu och inför nästa år ska kommissionen komma med ett överslag om vad olika åtgärder i jordbrukspolitiken kan komma att kosta.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
