|
|
8.9.2017 / Landsbygdens Folk
Den enskilda skogsägaren ska inte begränsas av EU-förordning
Skogsägarna krävde i måndags klara besked om hur regeringen kommer att agera så de värsta farhågorna för begränsade avverkningar inte förverkligas. Under ett diskussionstillfälle i Helsingfors ordnat av SLC, MTK och Skogsägarna samlades över 350 personer för att diskutera LULUCF-förordningen.
SLC:s ordförande Holger Falck påpekade under sin taltur att skogsägarna i Finland redan länge gjort ett konkret klimatarbete genom att satsa på långsiktig skötsel av skogarna. Enligt Falck hotar EU nu att underminera det arbete som lagts ner på strukturutvecklingen inom den finska skogssektorn.
Endast växande träd binder kol
- Ifall LULUCF-förordningen går igenom i sin nuvarande form hotas de flertal investeringar inom skogsindustrin som nu är under planering, sade Falck. Vårt land skulle gå miste om nya möjligheter att använda skog som råvara, nya arbetstillfällen och välkomna exportintäkter.
Falck påpekade att EU i sin kommande förordning måste uppmärksamma att endast växande träd binder kol, och i Finland växer skogen betydligt mera än den avverkas.
- Om regeringen inte lyckas försvara vår skogssektor är det uppenbart att Finland får betala ett högt pris.
MTK:s ordförande Juha Marttila påpekade att EU i klimatavtalet från Paris förhöll sig positivt till god skogsvård i kampen mot klimatförändring. I det avseendet är det skamligt att EU nu tänker vända Finland ryggen i frågan.
- En av hjältarna inom klimatarbete målas istället ut som bov. Det kommer vi inte att acceptera.
Enligt de nivåer EU:s miljöutskott nu framfört skulle de finska avverkningarna stanna vid 66 miljoner kubikmeter per år, påpekade Marttila. Alla avverkningar som överskrider den mängden räknas som utsläpp.
- Det betyder att när Äänekoskis bioproduktanläggning går med full kapacitet nästa år är Finlands skogar automatiskt kolkällor som finska skattebetalare måste kompensera.
Regeringen kan få betala
Miljöminister Kimmo Tiilikainen var på plats för att ta del av skogsägarnas kommentarer och klargöra hur regeringen ska stöda den finska skogsindustrin. Angående de strikta gränserna för avverkningar kom han med lugnande besked.
- Hurdana räkneregler det än kommer att bli sätter det inga begränsningar för den enskilda skogsägaren. Det blir heller inga begränsningar för skogshandeln om hur virke köps och säljs.
Däremot kan finska staten få betala.
- Staten kan bli skyldig att kompensera utsläppen på andra sätt om resultatet av förhandlingarna blir svagt.
I den nationella skogsstrategin sattes redan 2013 upp ett mål på 80 miljoner kubikmeter avverkad skog per år. Den mängden skulle man enligt Tiilikainen kunna avverka även om LULUCF gick igenom enligt nuvarande förslag. Däremot hoppas även regeringen på bättre siffror för Finlands del.
- Det är inte längre till vår fördel att vi tidigare hållit oss märkbart under den hållbara gränsen för avverkningar. Istället vänds det nu emot oss.
Slumpmässigt valda jämförelseår
Även riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) förhöll sig kritiskt till de slumpmässigt utvalda årtalen.
- Ett träd lever cirka 80 år, ungefär som en människa. Om man plockar ut 10-12 år på högt som EU-parlamentet nu gjort kan resultatet vara vad som helst.
Nylund kritiserade metoden för att vara både ohållbar och ovetenskaplig, vilket inte är acceptabelt i en så viktig fråga.
Under jämförelseperioden som EU:s miljöutskott använt i beräkningarna avverkade Sverige 75-80 procent av den årliga tillväxten, medan Finland endast avverkade 60 procent.
Enligt minister Tiilikainen borde koldioxid ses som en global helhet istället för att ge olika direktiv för olika länder.
- Inte vill Finland urvattna EU:s klimatpolitik, tvärtom. Däremot vill vi att saken sköts rättvist.
Det samma ansåg Stefan Thölix, ordförande för SLC:s skogsutskott och SLC:s fullmäktige.
- Det kan inte vara rätt att hållbart skogsbruk och god skogsvård straffas på grund av EU:s slumpmässigt valda jämförelseår som grund för besluten.
I fall EU:s planer förverkligas kan det för Finlands utsläppshandel årligen innebära en tilläggsräkning på många miljoner euro.
- Om EU i skuggan av sin klimatpolitik går in för att reglera skogarnas användning via exempelvis avverkningstak, tappar en del av skogsinvesteringarna sitt värde, påpekade Thölix.
Kämpar mot länder som inte har skog
Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP) har sett hur besvärlig kampen kan bli när argumenten från den andra sidan långt baserar sig på hörsägen.
- Det är svårt att förhandla med länder som inte har kännedom om skog, eftersom vissa ställningstaganden idealiseras. Man väljer en smal bit information och håller sig till den som sanningen.
Torvalds förslag till miljöutskottet var att referensåren skulle placeras längre fram på tidsaxeln.
- I dag har vi exakt information om hur skogen använts från 2011-12 framåt. När Kyotoavtalet togs i bruk 2005 hade vi en oklar rapportering med många brister.
Enligt Torvalds skulle det vara logiskt att basera referensvärdena på information som kan utnyttjas ännu på 2020-talet.
- Det andra vi inte vill ha är ett system baserat på intensitet. Det är orättvist och fungerar dåligt.
Intensiteten beräknar avverkningen i procent utgående från tillväxt. Enligt Torvalds vore det rättvist att lyssna på de länder med mest skog som Finland, Sverige, Tyskland, Polen och Frankrike. Tas intensiteten ändå med kunde ett takvärde vara en möjlighet.
- Till exempel regeln att intensiteten inte får överskrida 80-85 procent. Det kunde vara ett rättvisare sätt att räkna.
EU-parlamentet röstar i frågan den 12 september.
Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi
|
|
