En internationell panel under ledning av Europeiska Skogsinstitutet har konstaterat att uppföljningen av hälsotillståndet i Finlands skogar har sköts väl. Forskarna vid Skogsforskningsinstitutet har lyckats uppnå programmets nationella och internationella målsättningar. I de årliga rapporterna har de finländska skogarnas hälsa konstaterats vara stabil. Utvärderingsgruppen rekommenderar en minskning av antalet dyra observationsområden där noggranna mätningar utförs samt att mätningen av barrförlust förenas med övriga uppföljningssystem för skogarnas tillstånd.

Behoven av och möjligheterna till uppföljning av skogarna har förändrats på 20 år. Föroreningars inverkan på skogarnas hälsa är inte längre den främsta anledningen till oro. Kommissionen bereder en förordning om uppföljning av skogar och miljöinteraktion inom EU. I samband med detta har man diskuterat inkluderande av uppföljning av skogarnas biologiska mångfald, klimatförändringar, bindning av kol och jordmånen i den nya ramförordningen. På europeisk nivå förutsätter kartläggningen av skogsbränder och stormskador samt dessas inverkan exempelvis på förekomsten av skadeinsekter särskild uppföljning. Finland strävar till att ta slutsatserna av utvärderingen med kommissionens nya ramförordning. Finland har även för övrigt fungerat som brobyggare mellan vetenskap och EU politiken i skogsfrågor.

Nätverket av observationsområden och mätrutiner som skapats för att utreda inverkan av surt regn lämpar sig enligt utvärderingsgruppen inte som sådana för uppföljning av kolsänkor och biologisk mångfald. Å andra sidan finns nationella uppföljningssystem redan inom miljöförvaltningen och vid Skogsforskningsinstitutet. De närmare hundratusen provytorna för inventering av landets skogar och de tusentals provytorna för specialforskning samt uppföljningsprogrammets observationsområden utgör en god grund för uppföljningen av miljöns tillstånd. Enligt utvärderingsgruppen måste Finland anpassa sig till de sameuropeiska uppföljningssystemen, trots att detta kan leda till en mindre effektiv användning av mät- och forskningsresurserna.

Uppföljningen av luftföroreningar och skogarnas hälsotillstånd startade i mitten av 1980-talet. Principen var att mäta trädens livskraft med samma metoder inom observationsområden på 16 kilometers avstånd från varandra i hela Europa. Som måttstock användes i huvudsak trädens okulärt uppskattade barr- eller lövförlust. På vissa observationsområden gjordes mer detaljerade och noggrannare mätningar. I Finland har man följt upp barrförlusten på cirka 460 observationsområden årligen. Dessutom har man grundat 31 observationsområden där nedfall, trädbeståndet, växtligheten och jordmånen har iakttagits i detalj.

Det finländska uppföljningssystemet utgör en del av det europeiska uppföljningsprogrammet för skogars hälsotillstånd (ICP Forests). I Finland har de totala årliga kostnaderna uppgått till 1,3 miljoner euro, av vilket EU har finansierat hälften. Projektet har producerat vetenskapliga rapporter och utvecklat analysmetoder att användas även i andra europeiska länder.

Närmare information lämnas av:
avdelningschef Aarne Reunala, jord- och skogsbruksministeriet, tfn (09) 160 53350
direktör Hannu Raitio, Skogsforskningsinstitutet, tfn (03) 4435 241
direktör Risto Päivinen, Europeiska Skogsinstitutet EFI, tfn (013) 2520 213
Rapport och bakgrundsinformation om uppföljning av hälsotillstånd i skogar: www.efi.fi/projects/icpfor_fi/