Nuvarande förbundsordföranden, riksdagsledamot Thomas Blomqvist (sfp) meddelade på vårmötet i Liljendal att han inte ställer upp för omval. Däremot har Thomas Blomqvist för avsikt att kandidera i följande riksdagsval.
Valberedningen med ordförande Anders Rosengren och medlemmarna Johanna Wasström, Sonja Träskman, Tom Lemström och Tom Pehkonen samt Bjarne Westerlund som sekreterare har jobbat intensivt under sommaren.
- Medlemmarna kan givetvis föreslå andra kandidater eller ställa upp själva ända fram till valet på förbundets höstmöte, passar Anders Rosengren på att framhålla. Rösträtt på mötet har lokalavdelningarnas ombud.
SLC Nyland kommer att ordna åtminstone en valdebatt under hösten där medlemmarna har möjlighet att känna kandidaterna på pulsen och diskutera bland annat intressebevakningen och förbundets framtida verksamhet.
Thomas Antas, Lappträsk, 49 år
- Utbildning: Västankvarn lantbruksskola, forststudier vid Helsingfors universitet
- Yrken: Jordbrukare, översättare
- Produktionsgren på gården: Växtodling
Varför vill du bli ordförande för SLC Nyland?
- Jag vill bli ordförande, eftersom jag tror att jag fortfarande har någonting att ge, trots att jag har varit med i svängarna rätt så länge. Många har också uttryckt sitt förtroende och en förhoppning om att jag skulle ställa mig till förfogande i valet.
Vilka av dina egna meriter vill du framhålla?
- Jag innehar en mängd förtroendeposter inom producentrörelsen, tyngst kanske SLC Nylands viceordförandeskap. Dessutom är jag aktiv inom miljö- och markpolitik i SLC Nyland, SLC och MTK. Jag har också tidigare varit aktiv inom kommunalpolitiken med kommunstyrelsens ordförandeskap som tyngsta post.
Vilka frågor vill du prioritera som ordförande för SLC Nyland?
- SLC Nylands ordförande har enligt min uppfattning tre särskilt viktiga arbetsfält - som böndernas och organisationens ansikte utåt, inom markanvändnings- och markägarfrågor samt arbetet i SLC:s styrelse. Ordföranden ska vara beredd att ge av sin person och vara tillgänglig för både medier och allmänheten. Det innebär och förutsätter egen aktivitet både på sociala medier och i kontakten med traditionella medier. Allmänheten ska veta vem ordföranden är och åtminstone kunna koppla namnet och ansiktet till jord- och skogsbruk. Sedan återstår det för ordförande att väcka förtroende bland allmänheten och vara en god representant för vår näring.
- Markanvändnings- och markägarfrågor blir hela tiden mera aktuella i Nyland. Det gäller planeringsfrågor särskilt kring bosättningscentra, men också vägfrågor, naturskydd, jakt mm. Det gäller också rätten och möjligheterna att använda sin mark, leva, bo och utöva näringsverksamhet i olika miljöer.
- Arbetet i SLC:s styrelse omfattar intressebevakning på alla områden, från att påverka lagberedning och dess implementering till att arbeta för att organisationen får synlighet. Via styrelsearbetet kan man påverka på nationell nivå. Styrelsen ska också hjälpa SLC:s ordförande att sätta agendan.
Hur ser du på framtiden för det nyländska lantbruket?
- Jag tror på en ljus framtid för lantbruket överlag. Det nyländska lantbruket har ett alldeles speciellt ansvar som hela landets skyltfönster. Det är vi som visar för allt flera finländare hur jord- och skogsbruk ser ut, var maten produceras. Jag hoppas att vi i framtiden bättre än förr kan utnyttja närheten till konsumenterna, till exempel inom trädgårdssektorerna. Vi måste också försöka hålla kvar de få djurgårdar vi har. Vi vinner alla på att ha ett så mångsidigt jordbruk som möjligt i Nyland.
Erik Perklén, Sjundeå, 32 år
- Utbildning: Agrolog YH
- Yrken: Lantbrukare
- Produktionsgren på gården: Jag driver hemgården i västra Sjundeå sedan fem år tillbaka. En i nyländska mått normal växtodlingsgård med spannmål och oljeväxter som största produktionsinriktning.
Varför vill du bli ordförande för SLC Nyland?
- Jag ställer upp i ordförandevalet för att jag tycker det skulle vara roligt och framförallt lärorikt att vara med och leda arbetet i SLC Nyland. Jag tror att jag som i egna ögon ung lantbrukare skulle vara en ordförande som medlemmarna enkelt kan rycka i ärmen för att ge råd eller dela åsikter.
Vilka av dina egna meriter vill du framhålla?
- Till dags dato har jag inte ännu hunnit samla på mig några meriter som skulle understryka min förmåga att leda en organisation som SLC Nyland. Men jag har fått följa med arbetet inom producentorganisationerna redan innan min bana som lantbrukare tog sin början. Jag fungerade som ordförande för Sjundeå lantmannagille under en omvälvande tid då vi beslutade lägga ner föreningen och uppgå i Sjundeå Landsbygdsförening. Jag fick sedermera förtroende att jobba vidare som Sjundeå Landsbygdsförenings första ordförande, en post som jag överlämnade senaste vår, efter en förutbestämd fyrårsperiod.
- Det har varit en lärorik tid där jag fått vara "ett ansikte utåt" för flera engagerade styrelsekonstellationer. Parallellt med det lokala arbetet har jag fått bekanta mig med jobbet inom SLC Nyland genom tidigare medlemskap i SLC Nylands ungdoms och PR-utskott. För närvarande är jag med i miljö-, skogs- och markpolitiska utskottet och kommunikationsarbetsgruppen. Sedan 2017 är jag invald i Sjundeå kommunfullmäktige.
Vilka frågor vill du prioritera som ordförande för SLC Nyland?
- Synlighet utanför medlemskåren ser jag som en väldigt viktig sak att jobba med. Om vi lyckas utstråla den positiva, jordnära och ansvarstagande företagsamhet som finns hos medlemskåren till allmänheten, så underlättar det allt dagligt arbete inom SLC och SLC Nyland.
Hur ser du på framtiden för det nyländska lantbruket?
- Med landets största befolkningscentrum i mitten av Nyland har de flesta nyländska producenter både konsumenter och kunder bakom hörnet. Jag tror att det nyländska lantbruket i framtiden i allt högre grad kommer att producera råvaror, tjänster och produkter till vår direkta omgivning. Med kloka lokala beslut har det nyländska lantbruket mycket att vinna på upprätthållandet av tilltron till inhemsk primärproduktion. I centrum av allt står en stolt jordbrukarkår!
Peter Österman, Ingå, 44 år
- Utbildning: Agronomie- och forstmagister, agronom 1999 från Helsingfors universitet, Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten. Som huvudämne har jag studerat lantbrukets företagsekonomi och som biämnen marknadsekonomi, livsmedelsekonomi och lantbrukspolitik.
- Yrken: Jordbrukare på Bondas gård i Degerby sedan 2006. Jag har jobbat de senaste 15 åren inom lantbruksrådgivningen som utvecklingschef för ekonomirådgivningen på Svenska lantbrukssällskapens förbund. Vid sidan om tjänsten är jag verkställande direktör för Bokföringssällskapet i Finland AB.
- Produktionsgren på gården: Växtodlingsgård med spannmål och oljeväxter.
Varför vill du bli ordförande för SLC Nyland?
- Jordbruksnäringen ligger nära hjärtat och det känns viktigt att kunna bidra till att jordbruket i Nyland utvecklas och har en stark roll i samhället. Jag har en gedigen erfarenhet och sakkunskap kring frågor som gäller lantbruksstöd, beskattning, generationsväxling, sociala frågor eller överlag lantbruket. Jag tror att denna sakkunskap ger goda förutsättningar att fungera som ordförande och leda de nyländska lantbruksproducenterna mot kommande utmaningar.
Vilka av dina egna meriter vill du framhålla?
- Förutom att jag jobbat inom rådgivningssektorn har jag också föreläst cirka 15 år i fördjupande lantbruksekonomiska kurser på Yrkeshögskolan Novia och dess föregångare Yrkeshögskolan Sydväst. Under dessa år har jag fått en bra insikt i lantbruksutbildningen samt även lärt känna ett hundratal blivande agrologer som senare placerat sig i olika uppdrag inom lantbrukssektorn.
- Jag har också varit ordförande för Degerby lantmannagille i 14 år (2002-2015).
- Greppa marknaden projektet är något som jag gärna framhåller som en merit, fastän vi ännu har mycket att jobba med när det gäller marknaden.
- Utanför jord- och skogsbruket har jag som ordförande i Ingå hallförening varit med och förverkligat en konstgräsplan (som kostade 700.000 €) för fotbollsintresserade ungdomar i Ingå.
Vilka frågor vill du prioritera som ordförande för SLC Nyland?
- Vi måste fortsätta jobba med att utveckla vår spannmålsexport. Genom en effektiv export kan vi trygga ett bra marknadspris för produkterna på vår hemmamarknad.
- Generationsväxlingen på våra gårdar är ytterst viktig. Vi skall jobba för att göra näringen attraktiv för ungdomarna, men samtidigt inse att en strukturutveckling är nödvändig för att trygga en effektiv produktion.
- Lantbruksstöden skall styras till sådan verksamhet som skapar nytta för samhället i form av konkreta produkter eller åtgärder som på riktigt förbättrar miljön eller t.ex. djurhälsan.
Hur ser du på framtiden för det nyländska lantbruket?
- Nyländska lantbruket kommer att leva vidare och må bra i framtiden. Vi har mycket heterogena gårdar. Allt från småskalig vidareförädling och direktförsäljning till stora heltids husdjurs- eller spannmålsgårdar och deltidsjordbrukare med många inkomstkällor. Den nyländska bondens styrka ligger i anpassningsförmågan. Världen och samhället förändras och vi måste vara öppna för nya idéer och möjligheter. Samtidigt kan man konstatera att livsmedelssäkerheten i framtiden får en allt större betydelse när konsumenten väljer sin mat. Detta är något som vi i Finland och Nyland skall dra nytta av.