|
|
18.8.2017 / Landsbygdens Folk
Nordiska bönder fördjupade sig i digitalisering
Kommunikationsminister Anne Berner (c) som framförde statsmaktens hälsning påpekade att regeringen har prioriterat både digitalisering och bioekonomi i regeringsprogrammet.
– Finland ska vara pionjär på både områdena och på cleantech, sade minister Berner. Implementering av ny teknik är aktuell i varenda sektor. I den situationen är det viktigt att se helheten.
Minister Berner tänkte sig en teknisk revolution också inom jordbruket, kanske under följande årtiondet.
– Då skulle automatisk teknik ta över en stor del av det jobb som ännu i dag kräver mänsklig arbetskraft. Till exempel inom mjölkproduktionen har man redan länge utnyttjat automatik.
Digitaliseringen är ändå också en rörelse mot sensorteknik, teknisk övervakning med andra ord.
– Det märks kanske inte omedelbart, men riktningen är tydlig, sade minister Berner. Det är viktigt att data delas till dem som behöver dem, men samtidigt är det nödvändigt med övertäckande regler. Om robotar till exempel förorsakar skador, så blir frågor som ansvarsfördelning aktuella.
– Det är viktigt att vi hittar gemensamma koncept, gör saker och ting tillsammans på en gemensam nordisk bas, sade ministern.
Nordiska länderna kunde samarbeta mera
Tidigare statsministern Esko Aho, numera ordförande för East Offices direktion, tyckte vi har ett intressant gemensamt drag i de nordiska länderna, nämligen att vi vill veta exakt vad som kommer att hända i framtiden och bygga upp vår tillvaro enligt det.
– Men vi kan ju inte veta precis vad som ska hända, vi vet bara att något händer. När vi gör upp strategier i politiken, i företagen och i organisationerna handlar det ofta om att vi vill ha råd om hur vi ska agera i framtiden.
Att fortsätta på måfå är dock ingen lösning.
– Man måste ha ett koncept. Man måste inte veta allt, men man bör veta vad som ska göras och hur man ska göra det.
I det sammanhanget nämnde Esko Aho Nokias framgångssaga som inleddes på det tidiga nittiotalet. Man räknade med att mobiltelefoner skulle bli den gren som skulle ge störst utdelning, så Nokia valde att satsa på den. Förväntningarna överträffades mångfalt.
– En bit in på 2000-talet fungerade inte längre samma koncept, eftersom det baserade sig på hårdvara.
Vidare ville Esko Aho påminna om att det är viktigt för företag och organisationer också inom jordbruket att samarbeta med regeringarna.
– Varför jobbar vi i övrigt inte mer tillsammans i de nordiska länderna, frågade han. Jag vet inte svaret. Möjligheterna torde i alla fall vara stora.
Mäta biomassa med hjälp av satelliter
COPA-COGECA:s generalsekreterare Pekka Pesonen påminde om att det finns massor med data som kan behandlas digitalt också inom jordbruket redan i dag, det är inget nytt.
– Utmaningen är att vi måsta säkra och öka tillgången till data och deras användning, sade han.
Danska Jakob Lave visade exempel från det jordbrukarägda SEGES, ett vetandecentrum, som bjuder ut avancerade rådgivningstjänster åt bönderna.
Ett exempel som Jakob Lave kunde berätta om är den europeiska rymdorganisationen ESA:s jordanalysprojekt Sentinel 2, som med hjälp av två satelliter bland annat mäter biomassa på jordens yta.
– Med hjälp av det här kan man väldigt noggrant fastställa biomassan i en nation. Man kan också gå till åkernivå och visa på platser, som kan behöva tilläggsnäring. Genom att kombinera data från Sentinel 2 med andra program har danska jordbrukare tillgång till kartor med dylika uppgifter.
– Det är också högaktuellt att det blir allt vanligare med krävande konsumenter som vill ha tillgång till data om det de konsumerar.
Kooperationen ett verktyg
Pekka Pesonen ville ännu framhålla kooperationen som ett verktyg för jordbrukarna att tillägna sig och behärska data. De kooperativa bolagen borde också kunna samarbeta. En utmaning är hur kooperationen kan möta den växande individualismen där alla vill ha sina varor anpassade till sina egna krav.
Jakob Lave påminde ännu om att bönder kan ha nytta av att dela på data, men det kan finnas andra som kan använda informationen för andra syften än att gagna bönderna.
I det sammanhanget påminde Pekka Pesonen om nervösa maskintillverkare som inte längre kan hålla kvar ensamkontrollen över de maskiner som de tillverkar. Han refererade till bönder i USA som med hjälp av mjukvara de skaffat från Ukraina har kunnat komma åt data om sina John Deere traktorer som tillverkaren inte vill ge ut.
Mjölkproducenten Andreas Johansson i Heisala som är ordförande i avelsorganisationen VikingGenetics raskommitté för VikingRed framhöll att det skulle underlätta avelsarbetet om andelslaget hade friare tillgång till data.
– Det är i själva verket ett stort problem att komma åt och utnyttja data som vi inte själva äger.
Förbättrar produktiviteten
Valios direktör Rauno Hiltunen med ansvar för strategi, personresureer, intressebevakning och samhällsrelationer ansåg i sitt anförande inför paneldiskussionen senare på dagen att digitaliseringen skapar nya möjligheter inom affärslivet, bland annat hjälper den till att förbättra produktiviteten.
– Den underlättar snabba reaktioner på förändringar inom marknaden och den ger nya kanaler för en dialog med konsumenterna, sade han.
Bland utmaningarna är att digitaliseringen kan flytta fokus från kärnverksamheten och den kan medföra ökade kostnader om den är dåligt utförd.
– Man måste i alla fall vara med, annars blir man efter i utvecklingen. menade Rauno Hiltunen.
Han påminde bland annat om Valios webbtjäsnt för mjölkproducenter, VALMA, som innnehåller exempelvis betalningsdokumentation, kvalitetsmanual, statistik på gårdsnivå och webbshop.
Kvaliteten har utvecklats
Nya styrelseordföranden Pehr Lindahl från Lantmännen i Sverige berättade att hans företag ska driva och vara den ledande aktören inom digitaliseringen av lantbruket.
– Bland annat av den orsaken har vi köpt in oss i ledande företag i Sverige inom digisektorn och lantbruket.
Andreas Johansson framhöll att avelsandelslagen har samlat in data redan i många år, också innan digitaliseringen var utbredd.
– Vi har blivit bättre på det sade han. Kvaliteten på både data och digitala tjänster har utvecklats. Numera går det till exempel att beställa uppgifter och tjänster via mobilen när som helst.
Med hjälp av aktivitetsmätare kan man till exempel mäta när kon är i brunst. Vi jobbar hela tiden på att vara redo med uppgifter i bondens mobiltelefon när de behövs.
Styrelseordföranden i Tine Meieriet och Norsk Landbrukssamvirke Trond Reierstad nämnde att man i norsk mjölk- och köttproduktion har stora ambitioner kring samarbete.
Det är i alla fall inte så lätt att få ut data från handelsledet.
Viceordförande för Finlands svenska andelsförbund Stefan Saaristo frågade om producenter och kooperation är redo att möta det behov som konsumenterna har i framtiden.
Här ansåg Per Lindahl att kooperationen har möjligheterna eftersom den spänner över ett vitt fält på hela marknaden.
Andreas Johansson påpekade att det är tre saker som kooperationen måste investera i:
– De är kommunikation och kommunikation och kommunikation, sade han. Om inte ägarna förstår vårt budskap och dess betydelse så är vi illa ute.
SLC:s fullmäktigeordförande Stefan Thölix ville höja ett varningens finger:
– Det är viktigt att medlemmarna i ett andelslag kan få information och dela den med andra. Men risken finns att bland annat multinationella företag och andra utnyttjar tillgången till information för egna syften.
– Just därför är det viktigt att vi har kooperationen där jag som medlem kan dela den information jag har med mitt andelslag och de andra medlemmarna, sade Andreas Johansson. Där kan jag känna mig trygg för att jag vet att jag kan påverka utgången. Det kan jag inte i ett bolag där jag inte har något att säger till om.
Presidiemötet är en del av MTK 100 och Finland 100 års-jubileumsprogram. Programmet fortsatte i går med bland annat organisatoriska frågor. I dag fredag står gårdsbesök på programmet.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
