|
|
28.7.2017 / Landsbygdens Folk
EU:s jordbruksministrar säger
nej till nationella CAP-pengar
Problematiken togs upp till diskussion vid jordbruksministrarnas första möte under estniskt ordförandeskap. En bred majoritet av EU-ministrarna ställer sig på tvären till förslaget att fylla luckan efter Brexit med hjälp av nationell medfinansiering.
Finansieringen av CAP måste tryggas också efter 2020, sammanfattade rådets ordförande, den estniska jordbruksministern Tarmo Tamm, tongångarna i debatten. Ministrarna vill inte veta av några nedskärningar i jordbrukspolitiken.
Ett undantag är Sverige, som företrädde åsikten att EU borde skära i direktstöden för att spara in de förlorade miljarderna i EU-budgeten då unionen förlorar sin viktiga nettobetalare Storbritannien.
EU-kommissionären för regionalpolitik Corinna Cretu har föreslagit en lösning där EU:s medlemsländer skulle träda till och medfinansiera direktstöden med nationella medel. Hennes förslag fick inget stöd på ministermötet.
Den häftigaste kritiken levererade de östeuropeiska länderna med Polen i spetsen. De har inget intresse att skjuta till nationella pengar för direktstöden. Det är Bryssels sak att finna lösningar.
Den så kallade Visegradgruppen Ungern, Tjeckien, Polen, Slovakien underströk sin åsikt i ett gemensamt dokument tillsammans med Rumänien. Bulgarien och Slovenien. Kontentan är att direktstöden ska finansieras fullt ut via EU:s budget.
Polen, Bulgarien, Rumänien och Slovakien kräver dessutom fördelaktigare kriterier för beräkningen av direktstöden. De känner sig eftersatta och hänvisar till att beräkningsgrunderna är gamla. Skillnaderna kan inte motiveras längre.
I likhet med de flesta EU-ministrar ställer sig agrarkommissionär Phil Hogan tvivlande till en nationell medfinansiering. Därmed följer han samma linje som medlemsländerna. Enligt Hogan tolkade visar debatten ändå att EU-länderna är mogna för en CAP-reform.
Hogan kommer att lägga fram ett första förslag till nästa CAP före utgången av detta år. De centrala elementen i förslaget ska bestå av förenklingar, stödmodeller samt miljö- och klimatåtgärder.
Frankrike införde i fjol på prov en obligatorisk ursprungsmärkning för mjölk och kött. Försöket följs med intresse i flera medlemsländer, bland dem också Finland. Men grannländernas mejerikoncerner befarar osund konkurrens.
Den häftigaste kritiken kommer från Belgien. Under ministermötet framhöll Belgiens jordbruksminister Willi Borsus att den belgiska exporten av mjölk till Frankrike har minskat kännbart. Raset är en följd av den franska ursprungsmärkningen, anser Borsus.
Belgierna har redan i ett tidigare skede varnat EU-kommissionen för risken att ursprungsmärkningen av mjölk kan bli ett hot mot den fria marknaden. Den belgiska exporten började minska nästan genast efter att planerna hade presenterats.
Flera franska matkedjor började stryka belgisk mjölk ur sitt sortiment då ursprungsmärkningen infördes i början av detta år. Belgiens mjölkexport till andra EU-länder har däremot fortsatt i samma utsträckning som tidigare.
Vid ministerrådet fick Belgien stöd av Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Tjeckien och Danmark, som befarade att en obligatorisk ursprungsmärkning av mjölk i hela EU kan förorsaka allvarliga störningar på den europeiska mjölkmarknaden.
Ländernas jordbruksministrar ansåg att frivilliga lösningar är ett bättre sätt att gynna lokala produkter. Å andra sidan har det franska försöket också väckt intresse i flera medlemsländer, bland annat Finland, Italien, Grekland och Portugal.
Argumentet är att nationella ursprungsbeteckningar kan ge produkterna ett mervärde. EU-kommissionen vill nu avvakta och följa upp försöken i olika länder. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser, anser Phil Hogan.
|
|
