|
|
28.7.2017 / Landsbygdens Folk
Drygt tretusen besökte fältdagen
- Besökarna var fler än tidigare och det har kommit positiv respons också från utställarna, säger han.
Utöver information om markens struktur, som alltid varit ett viktigt tema på fältdagen samt försöksrutor och information om marknaden ordnades flera intressanta arbetsdemonstrationer.
Bland de tekniska finesserna som visades fram återfanns bland annat föreningen Suomen maatalousautomaatios uppvisning av en ISOBUS-kedja från odlingsplan till förverkligande.
Maskindemonstrationen bestod av exaktsådd med hjälp av kommunikation enligt standarden ISO11783 mellan en Valtra N174D och såmaskinen Junkkari M300Plus.
Föreningen Suomen maatalousautomaatio grundades 2013 och har som mål att främja utvecklingen av automation inom jordbruket. Medlemmarna består av landets tillverkare av maskiner och teknik.
Föreningen samarbetar bland annat med institutet för naturresurser Luke.
Deltagarna kunde också se hur spridning av gips på åkern går till i praktiken. Yara marknadsför jordförbättringsgips, bland annat för att minska på urlakningen av fosfor från marken.
- Gipset bidrar till att minska erosion vilket åter minskar på fosforutsläppen, säger Yaras kommunikationschef Seija Luomanperä. Försök som utförts på lerjordar visar således att urlakningen av fosfor kan minska med upp till hälften. Till och med urlakningen av vattenlöslig fosfor minskar, och den kan växterna ta upp.
Effekten av gipsspridning har undersökts under fem års tid i Nummenpää, och nu utforskas effekten i anslutning till det så kallade SAVE-projektet för bättre vattenkvalitet i Skärgårdshavet med hjälp av gips. Inom projektet spred man bland annat ut 6.200 ton gips på 1.550 hektar inom ån Savijokis avrinningsomnråde senaste höst. Savijoki rinner ut i Aura å, som åter rinner ut i Skärgårdshavet. SAVE-projektet pågår till slutet av 2018.
Det är cirka 4 ton gips som sprids per hektar. Man räknar med att effekten håller i sig i 4-5 år.
Under försök har man också blandat gips i svämgödsel.
Avsikten är att fosforn då fälls ut tillsammans med gipset och sjunker till bottnen. På det här sättet separeras alltså fosforn genom en kemisk process. I det flytande ämnet, den övre delen finns då kvävet kvar. Idén är att man ska kunna sprida kvävet men spara fosforn, när man sprider på åkrar som inte behöver den eller där spridningsgränsen nåtts. Processen är ännu på försöksnivå.
Det gips som Yara marknadsför uppstår som en biprodukt när fosfor produceras av apatitmalm från gruvan i Siilinjärvi. När apatit upplöses med hjälp av svavelsyra uppstår fosforsyra och gips.
Produktionsprocessen leder till att en gipshög på cirka en miljon ton hopar sig vid gruvan i Siilinjärvi varje år.
Utmaningen vid spridning av gips från gruvan i Sillinjärvi är kostnaderna för de stora mängderna som måste transporteras långa sträckor.
Den beräknade helhetskostnaden i Savijoki går således på cirka 220 euro per hektar.
Under fältdagen visade AT-Machinery prov på effektiv spridning med en Ford 8870 på 180 hästkrafter och en GPS-styrd TEBBE HS200 exaktspridare som rymmer 17 kubikmeter.
Med samma fordonskombination demonstrerades också spridning av Soilfoods Näringsfiber, där mängder på 20 och 40 ton, som motsvarar 50 och 100 kubikmeter per hektar rekommenderas beroende på ursprung och halter av olika ämnen.
Soilfoods Näringsfiber, som består av biprodukter från pappersmassaproduktion lämpar sig också för ekologisk odling.
Demonstrationen presenterades av agronom Juuso Joona vid Soilfood.
Försök med spridning av materialet ger vid handen att det kan minska på utsläpp av näringsämnen med ända upp till 77 procent. Samtidigt binds också kol i marken.
Enligt försöken har också skördarna från de åkrar där materialet spridits varit på samma nivå som på åkrar där bara handelsgödsel använts. Med materialet kunde man kompensera för 30 kilo lösligt kväve.
Det var Nylands svenska lantbrukssällskap och Västankvarn gård tillsammans med ProAgria i södra Finland som ordnade fältdagen.
|
|
