|
|
7.7.2017 / Landsbygdens Folk
Komissionen kan tvingas strama åt jordbruksbudgeten
Oettinger presenterade senaste vecka ett diskussionsunderlag som avser att öppna debatten om EU:s framtida finansiering efter Brexit. Underskottet i nästa långtidsbudget kan stiga till tio eller elva miljarder euro och luckan måste stoppas på något sätt.
Budgeten naggas i kanterna från två håll. EU förlorar en stark nettobetalare då Storbritannien försvinner. Dessutom har tiderna förändrats. Migration, säkerhet, klimat och försvar kostar mer än tidigare.
Enligt kommissionens utgångspunkter behöver jordbruket inte befara några massiva nedskärningar. Oettinger betonar att jordbrukspolitiken är bra och behövs. CAP tryggar livsmedelsförsörjningen och genererar arbetsplatser på landsbygden.
Å andra sidan måste man betrakta situationen sakligt. Då Storbritannien lämnar EU uppstår ett kännbart hål i finansieringen. Det är inte realistiskt att täppa till hålet genom att kräva mer ännu mer pengar av EU:s nettobetalande länder.
En del av det finansiella läckaget måste tätas genom inbesparingar inom EU:s jordbrukspolitik, struktur- och sammanhållningsfonderna, det europeiska trafiknätet och forskningen, anser Oettinger.
Fem scenarier
Om EU ska ha möjlighet att ta itu med nya utmaningar måste pengarna räcka. Alternativen är att använda mindre pengar mindre eller söka nya inkomster. Hur man än gör måste EU:s budget bjuda på ett mervärde för att upplevas positivt av befolkningen.
EU-kommissionären för regionalpolitik Corinna Cretu anser att CAP levererar ett viktigt mervärde då jordbrukarna producerar miljötjänster. Därför borde direktstöden till jordbruket inte kapas.
Om EU måste skära i jordbruksbudgeten borde medlemsländerna i stället träda till och finansiera en del av direktstöden nationellt. EU-budgeten måste bli enklare och mer flexibel, säger Corinna Cretu.
Oettingers diskussionsunderlag om budgeten åtföljs av fem scenarier för EU. Unionen kan fortsätta som tidigare, minska verksamheten, öka ländernas samarbete, effektivera arbetet eller intensifiera samarbetet mellan politikområdena.
Vart och ett av scenarierna medför vitt olika konsekvenser och förutsättningar. Det gäller att avväga hur mycket varje åtgärd får kosta och varifrån pengarna ska tas. Alternativen varierar från att minska utgifterna eller öka inkomsterna.
Oettinger vill lägga fram ett förslag till långtidsbudget i juni 2018. Han medger att tidpunkten kan anses vara sen med tanke på det förestående Europavalet 2019. Problemet är att det ännu är för tidigt att uppskatta finansieringsbehovet efter Brexit.
För att stimulera debatten om budgetproblematiken kommer flera offentliga EU-evenemang att arrangeras de kommande månaderna. Bland annat ska kommissionen ta upp förslag till en resultatinriktad budget på en konferens i september.
Producenterna avvisar nedskärningar
Oettingers förslag att skära i jordbruksbudgeten har redan framkallat kritik och protester från producentorganisationerna. Copa-Cogeca avvisar budgetkommissionärens försök att stryka i EU:s jordbruksbudget.
I ett uttalande understryker generalsekreterare Pekka Pesonen att jordbruket producerar trygga, näringsrika och högvärdiga livsmedel. Detta måste premieras och finansieras på ett rimligt sätt.
Copa-Cogeca betonar att EU:s politikområden och framför allt budgetpolitiken måste förenklas med avseende på tillämpning, förvaltning och kontroller. Den gemensamma jordbrukspolitiken tål däremot inga nedskärningar av budgetmedel.
Pesonen framhåller att jordbrukarnas inkomster har sjunkit med en femtedel de senaste fyra åren. Inkomsten motsvarar endast 40 procent av medelinkomsten inom andra ekonomiska sektorer. Det är ohållbart.
Copa-Cogeca understryker att CAP också i fortsättningen måste bygga på gemensamma regler. Detta är särskilt viktigt inom den första pelaren. Kommissionens förslag till en nationell tilläggsfinansiering är oacceptabel, sammanfattar producenterna.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg
|
|
