|
|
7.7.2017 / Landsbygdens Folk
EU:s ekoregler antogs efter tre år av dispyter
De nordiska länderna Finland, Sverige och Danmark försökte länge stoppa det kontroversiella förslaget om avgränsade bäddar i ekologiska växthus. De stora EU-länderna höll däremot fast vid kravet på markbunden odling.
Slutkompromissen blev ett tidsbundet undantag för avgränsade bäddar. Ekologiska växthusodlare i Finland, Danmark och Sverige som har etablerat sig före den 28 juni 2017, får fortsätta att producera utan förändringar fram till 2030.
Under tiden ska kommissionen utreda om odlingen i avgränsade bäddar är kompatibel med ekologiska principer. På basen av analyserna kan lagarna möjligen ändras. Kommissionen ska återkomma med en rapport om saken före 2025.
Prestigefråga för rapportören
EU-parlamentets rapportör, tysken Martin Häusling (grön) lät under den påföljande presskonferensen klart och tydligt förstå att markbunden odling är en principfråga för honom.
Enligt Häusling är det inte möjligt att kompromissa om markbunden odling i ekologiska växthus. Häusling uppgav att han är mycket stolt över att denna grundläggande princip nu förankras i ekoförordningen.
Finland, Danmark och en rad mindre medlemsländer röstade mot förslaget, medan Sverige anslöt sig till de stora länderna. Enligt Sveriges landsbygdsminister Sven-Erik Bucht tar kompromissen hänsyn till flera frågor som är viktiga för Sverige.
Sverige var med och förhandlade in i det sista. Detta bidrog till långa övergångsregler för användning av icke-ekologiskt utsäde och avelsdjur samt växthus med avgränsade bäddar, motiverade Bucht sin position i efterhand.
Hade Sverige inte varit med och förhandlat in i det sista, hade ett totalförbud med omedelbar verkan kunnat bli ett faktum. En ny ekoförordning är viktig för produktionen och marknaden, menade Bucht.
Finlands jord- och skogsbruksminister Jari Leppä betecknade däremot kompromissen som en besvikelse. Enligt Leppä måste Finland avvisa förslaget, eftersom det går emot målsättningarna för den finländska odlingen.
Enligt Leppä måste man nu utreda nya tekniska lösningar som uppfyller kommissionens krav för växthusodling i nordliga förhållanden. Han anser att bestämmelsen om riskbaserade kontroller var den enda riktiga förbättringen i ekoförordningen.
Den riskbaserade kontrollstrategin ska förlänga kontrollintervallen upp till 24 månader. Särskilda kontroller av ekologiskt jordbruk kommer att kompletteras med offentliga kontroller i alla led i livsmedelskedjan.
Undantag för ekologiskt utsäde
En databas ska läggas upp för att underlätta försörjningen med ekologiskt utsäde. Enligt Martin Häusling visar detta att kommissionen tar ekologiskt utsäde på allvar. Övergångsregler tillåter ändå konventionellt utsäde fram till 2035.
Strategin för bekämpningsmedel blir mer enhetlig. I den nya förordningen harmoniseras förebyggande åtgärder. De varierande förhållandena i medlemsländerna beaktas i bestämmelserna om otillåtna ämnen i produkterna.
Detta innebär att länder som redan har nationella bestämmelser om gränsvärden för otillåtna ämnen kommer att få behålla sina regler. År 2025 ska kommissionen göra en ny bedömning.
Importerade ekoprodukter måste till sin kvalitet uppfylla EU-standarden. Kontrollmyndigheter i tredjeländer ska se till att produkter för den europeiska marknaden testas på ett sätt som motsvarar EU-nivån.
Småbrukare får stöd genom ett nytt system för gruppcertifiering. Detta ska göra det lättare för småbrukare att börja med ekologiskt jordbruk. Enligt kommissionen ska systemet sänka kostnaderna för inspektioner och certifiering.
Ekoförordningen ska ännu formellt godkännas av parlamentet och rådet. Det nya regelverket träder i kraft 2020.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg
|
|
