|
|
30.6.2017 / Landsbygdens Folk
EU vill lära Finland leva med vargen igen
Enligt Naturresursinstitutet Lukes senaste bedömning har vargstammen i Finland i år krympt avsevärt till 150-180 djur, ner från 200-235 våren 2016.
Det betyder att stammen är nere på samma nivå som 2015, då nästan en tredjedel strök med på grund av laglig och olaglig jakt, trafikolyckor och andra orsaker.
Humberto Delgado Rosa som leder kommissionens direktorat för naturresurser gjorde strax före midsommar ett besök i Finland för att diskutera vargstammen. Enligt honom är läget för vargstammen i Finland oroande.
- Då beståndet är betydligt lägre än vad de finländska myndigheterna själva bedömt som en livskraftig stam så kan man inte säga att vargen är tillräckligt skyddad i Finland, säger Delgado Rosa.
Då hjälper det inte att det eventuellt finns rikligt med vargar i Ryssland. Europa har gjort sina egna utfästelser om artskydd.
Gammal vana
Humberto Delgado Rosa utesluter inte att EU-kommissionen på nytt drar Finland inför EU-domstolen liksom 2005 för bristfälligt skydd av vargstammen. Samtidigt säger han att attityderna i Finland verkar förbättras och landet är på väg åt rätt håll - mot mera tolerans för vargen.
Det här är ett vanligt mönster i Europa, säger han.
- Där vargen varit borta länge och sedan återvänt är det mera konflikt kring den än i sådana områden där det funnits en vargstam hela tiden. Där har man lärt sig leva med vargarna.
Ett exempel är Delgado Rosas eget hemland Portugal som har en vargstam på 200-250 djur på en yta mindre än en tredjedel av Finlands.
- Visst förekommer det att vargen tar boskap och en och annan hund, men det är inte på något sätt dess huvudbyte. Framför allt jagar den vitsvanshjort och älg.
Och klagomålen är få.
EU-kommissionens huvudspår just nu är att sprida de goda exemplen på hur man kan leva på landsbygden jämsides med vargarna. Vid behov står EU för en del av kostnaderna för att hålla vargen stången.
- Det finns landsbygdsutvecklingsprogram och fonder som kan användas för att ersätta kostnader för att förebygga vargskador, säger Delgado Rosa.
- Det gäller sådant som stängsel, flockvaktarhundar, djurskydd för natten eller övervakning av djuren ute på betet. Till en mindre del gäller det också kompensation för skador som ändå kan uppstå.
- Vargen kan inte ses som en främmande art, den har funnits här före människan, konstaterar Delgado Rosa.
Tre kilometer stängsel
På torsdagen åkte Delgado Rosa tillsammans med finländska tjänstemän och EU-representanter ut till en fårfarm i Oripää för att se hur man där skyddar djuren mot vargarna som har ett par revir i närheten. Gården ägs av Tapio Rintala, MTK-ordförande i landskapet.
På Rintalas gård har man satsat mycket på vargstängsel - det finns tre kilometer av elektrifierat stängsel kring betesmarkerna som är 13 hektar.
Men det räcker ändå inte.
Tapio Rintala berättar för direktör Humberto Delgado Rosa hur gårdens får skyddas mot vargarna med elstängsel – tre kilometer sammanlagt.
- Vi har kommit till att vi inte kan lämna djuren ute över natten om vi vill sova själva. Så varje morgon måste vi fösa ut dem på bete, och varje kväll in igen, berättar Anne Rintala för gästerna.
Med över 140 tackor och sammanlagt över 1.000 djur är det ett tufft göra varje morgon och kväll. Utan de två bordercollies som gården har skulle det inte gå.
- Dem har vi stor hjälp av, men däremot går det inte att ha flockvaktarhundar på en gård som den här. Vi har också direktförsäljning här och folk kommer och går. Flockvaktarhundar tenderar att inte vara så gästkära, de ser varje främling som ett hot.
Motiverade undantag
Delgado Rosa säger att jakt kan användas bara undantagsvis och som en sista utväg för att begränsa vargskadorna.
- EU-kommissionen är angelägen om att spela en roll för skyddet av stora rovdjur. Det gäller inte bara dem utan också till exempel bävrar och skarvar. Vi siktar på att hitta rätt balans. Vi försöker ge de finländska myndigheterna råd om hur de rätt kan förstå och tillämpa undantagen (angående jakt) i naturdirektiven på ett flexibelt sätt.
Den finländska vargstammen skall ses som en del av de nordiska ländernas vargstam och då finns det speciella problemet med att renskötselområdena (där varg får jagas mycket friare) skär av den finländska stammen från den svenska och norska, som skulle behöva få genetiskt tillskott utifrån.
EU-kommissionens uppföljning av fågel- och habitatdirektiven resulterade i våras i en aktionsplan för att effektivera direktivens tillämpning och genomslagskraft. Planen skall bidra till att EU når sina biodiversitetsmål uppsatta för 2020.
Bland medlen och metoderna som planen nämner finns just de som Delgado Rosa nämner - rådgivning och förankring av skyddsmålen hos de berörda befolkningsgrupperna, om så behövs genom konkret hjälp att bära den ekonomiska bördan av skadorna.
TEXT & FOTO
Mathias Luther
luther@infopr.fi
|
|
