|
|
30.6.2017 / Landsbygdens Folk
Skogen är vår stora kolsänka
Stefan Thölix berörde den utveckling som den gröna politiken har genomgått sedan sjuttiotalet till nutid. Under de år då rörelsen uppstod var världen starkt polariserad, ansåg han.
- På den ena sidan fanns radikala och progressiva krafter, och på den andra konservativa makthavare. Allting var vitt eller svart. Detta gällde inom alla samhällsaktiviteter, från politik till kultur liksom även från moral till religion. Konfliktsituationerna bottnade i folket gentemot eliten. I den traditionen framväxte den gröna rörelsen. Man kämpade emot fabriksutsläpp, städernas tillväxt, exploatering av mark och vatten, ökad trafik och så vidare. Kort och gott, man stod på folkets sida.
Från folkparti till stadsparti
Under åren har emellertid en helomvändning skett i de grönas politik enligt fullmäktigeordföranden.
- Storstadsinriktningen dominerar och framförallt en levande landsbygd och en levande skärgård utgör de grönas huvudfiende. Aktivt jord- och skogsbruk bekämpas med alla medel. Vi har ett klassiskt exempel på eliten mot folket.
Det är enligt Stefan Thölix ett av de mest åskådliga exemplen på det som han kallar "de små stegens tyranni".
- En liten förändring i taget åt samma håll kan resultera i dylika kursändringar, och ofta utan att de inblandade själva märker det. I detta fall är det förmodligen inte helt omedvetet. Ifall de gröna uppnår maktpositioner, kommer vår livsmiljö och våra näringar svårligen att överleva.
Skarv och skog är akuta ärenden
Vadan ett dylikt drastiskt påstående, frågade han och svarade själv:
- Två akuta ärenden framträder tydligt i dag. Det första är skarvproblematiken, som inte på något sätt tycks gå att åtgärda i Finland. Det andra är skogsbruket och dess roll i klimatförändringen.
Stefan Thölix påminde om att undantagslov från fridlysningsbestämmelserna om skarven kan beviljas, ifall allvarlig skada kan påvisas.
- Trots inhemska och framförallt utländska forskningsresultat, som påvisar skarvarnas allvarliga skadeverkningar på fiskbestånden, yrkesfisket, fritidsfisket och rekreationen överlag, har NTM-centralerna dock antingen avslagit undantagsloven eller beviljat dem med sådana tilläggsvillkor, att åtgärderna i praktiken blivit verkningslösa. Via besvär har dessutom olika miljögrupperingar kunnat förhala beslutens verkställande med 38 dagar. Då kan den önskade effekten inte längre uppnås.
Fullmäktigeordförande Thölix påminde om en debatt som just nu pågår i Sverige om jävfrågan hos myndighetspersoner i beslutsfattande ställning i de fall de tillhör radikala miljöorganisationer.
- Samma diskussion borde lyftas fram även i vårt land, ansåg han.
Skogen gör nytta
När det gäller skogsbruket framhöll Stefan Thölix att Finlands skogsbruk återigen är av mycket stor nationalekonomisk betydelse.
- Utöver forstlig och nationalekonomisk nytta medför de ökande skogstillgångarna en positiv klimatinverkan. Tidigare betonades trädens syreproduktion, deras dämpande inverkan på avdunstning och erosion. Numera är det förmågan att uppta luftens koldioxid som står i fokus. Den ökande koldioxidhalten i atmosfären anses vara en bakomliggande orsak till klimatuppvärmning. Växande träd motverkar detta fenomen genom att binda koldioxid som kol i veden.
Med hänvisning till den senaste riksskogstaxeringen konstaterade Stefan Thölix att virkesvolymen i våra skogar ökar med 27,5 miljoner kubikmeter årligen.
- Regeringsprogrammets målsättning om en ökning av våra avverkningar på 14 miljoner kubikmeter per år minskar i så fall bara hälften av den årliga tillväxten jämfört med nu.
Oerhörda upprop
- Mot den bakgrunden är det oerhört att 68 forskare i ett upprop från i våras varnar för följderna av ökad avverkning, sade han.
Enligt fullmäktigeordföranden är det en stor brist att man ofta utgår från EU:s beräkningssätt LULUCF, när man talar om skogens tillväxt och om avverkningar. Beräkningssättet ger rätt och slätt minuspoäng för ökade avverkningar.
- I stället borde man utgå från Finlands målsättningar där skogens tillväxt beaktas, underströk han. Det centrala är att vi fortfarande är klimatsmarta fastän vi avverkar mera, så länge vi inte avverkar en volym som är större än tillväxten.
Här gav Stefan Thölix också en känga åt Finlands klimatpanels rapporter från slutet av maj.
- Klimatpanelen borde ha tagit klar ställning för Finlands målsättningar, menade han. Nu hänvisas bara till beräkningssättet i LULUCF. Därmed är risken stor att miljöaktivister i Bryssel använder dem mot Finlands skogspolitik.
Fullmäktigeordföranden lät förstå att klimatpanelens slutsatser ibland kan bli tragikomiska.
I sin rapport från slutet av maj föreslår panelen beskogning av mulljordar som kolsänka men beklagar samtidigt att en sådan åtgärd bromsas av EU:s stödsystem, konstaterade han ironiskt.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
