Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 söndag 28.4.2024
 Grattis Ture
30.6.2017 / Landsbygdens Folk
Verkställandet av jordbrukets krispaket är ännu på hälft
- Till säljfrämjande åtgärder finns medel på sammanlagt 2 miljoner euro, sade förbundsordföranden.
Av dem är avsikten att kampanjen för uppskattning av den finländska maten står för 1 miljon, medan främjande av kvalitetssystem står för en halv miljon. För utveckling av spannmålshandeln reserveras likaså en halv miljon euro.
Till gårdsbrukets utvecklingsfond överförs ytterligare 3 miljoner euro för marknadsfrämjande åtgärder. Ansökan om de här medlen öppnas i höst.

Minskad minskning av mjölkproduktionen
- När det gäller stödet för minskad mjölkproduktion, så hade vi räknat med en minskning på 50 miljoner liter under det här årets fem första månader och ett stöd på sammanlagt 30 cent per liter, fortsatte Holger Falck.
För ändamålet hade 15 miljoner euro reserverats varav hälften bestod av EU-pengar och andra hälften av nationella pengar.
- Minskningen blev i alla fall inte så stor som vi hade räknat med och nu kan vi totalt dela ut litet på 6 miljoner euro till sammanlagt 1.123 gårdar.
Det är helt och hållet EU-pengar som nu använts, varav 1,4 miljoner återbetalas till unionen. Den nationella andelen på 7,5 miljoner blev oanvänd.
I stället föreslår man nu att 4 miljoner euro av den nationella andelen används för att höja literstödet på C-området med 0,7 cent per liter under tiden september-december i år. Användningen av resten, 3,5 miljoner euro, är ännu öppen.
På AB-området "kompenseras" situationen genom att antalet mjölkkor har minskat och därmed blir det lite högre premie per ko.
- Det är dock tyvärr inte möjligt på Åland, eftersom antalet kor har ökat här, sade Holger Falck.

Höjd återbäring av elaccisen?
I krispaketet ingår 10 miljoner i krisstöd till gårdar som investerat.
- Vi hade först tänkt att det skulle förverkligas som återbäring av fastighetsskatter, men den tanken gick inte igenom, sade Holger Falck. Nu utreder vi i stället om medlen kunde användas för att höja återbäringen av elaccisen. Det skulle bli knappa 6 miljoner euro på årsnivå. Vi räknar med att det kommer besked före hösten.

Gårdsvis eller personlig semesterrätt?
Bland övriga aktuella frågor kunde Holger Falck påminna om att ursprungsmärkningen av mjölk och köttprodukter är i kraft sedan början av juni månad även om märkningsförfarandena blev något urvattnade jämfört med producentorganisationernas ursprungliga krav.
Vidare påminde ordföranden om utredningsman Ilkka Mäkeläs matpolitiska rapport som enligt planerna ska vara klar under den här månaden.
När det gäller revideringen av avbytarlagstiftningen så är den ena stora frågan bland husdjursproducenterna nu om man ska acceptera en övergång från personlig till gårdsvis semesterrätt.
Den andra stora frågan är om kopplingen till LFÖPL-försäkringen bör slopas eller inte.
- Personligen är jag ändå lite oroad för att de sociala förmåner näringen har i dag kommer att urholkas på lång sikt, ifall vi ger avkall på kopplingen till LFÖPL-försäkringen, sade SLC-ordföranden.
Ännu en högaktuell fråga är förnyandet av djurskyddslagstiftningen.
- I anslutning till det diskuterar vi nu att sluta bevilja stöd till nya båsladugårdar, men nog fortsätta att stöda utvidgningar och reparationer.
Slutligen ville Holger Falck påminna om att det finns en risk att de första åkerstöden för 2018 betalas ut först i november.
Han framhöll också att åtgången av medel för miljöersättningarna har varit så stor att man måste hitta tilläggsmedel i slutet av perioden.

Bulletin efterlyses på svenska
Bengt Eklund, ÖSP, vidarebefordrade under diskussionen en hälsning från ÖSP:s spannmålsutskott:
- Utskottet föreslår att SLC verkar för att få Spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR:s bulletin Viljaviesti översatt till svenska.
Tomas Långgård, styrelsen, var mycket skeptisk till att stödutbetalningarna skjuts fram nästa år.
- Det skulle ytterligare försvaga gårdarnas likviditet. Det finns dessutom en risk att motivationen att odla seriöst försvagas ansåg han. I fall det kommer att gå så borde vi överväga att återinföra skördekravet för att få stöd.
Mats Nylund, styrelsen, ville framhålla att den finländska avbytarlagstiftningen är oerhört viktig.
- På den punkten har Åland varit ett avskräckande exempel, sade han och mindes riksdagens jord- och skogsbruksutskotts besök i öriket i september i fjol.
- När Åland slopade det offentliga avbytarsystemet och avbytartjänsterna bolagiserades, så drabbade det främst av allt de små gårdarna.
I sammanhanget kunde Mats Nylund vidare berätta att frågan huruvida rätten till semester i avbytarsystemet ska vara personlig eller gårdsvis har diskuterats ett antal år redan.
- Men man måste minnas att arbetsgruppen som skulle komma med förslag om ändringar av systemet också föreslår att antalet semesterdagar utvidgas från 26 till 31. De som använder systemet så att till exempel båda makar är borta under 26 dagar - alltså sammanlagt 52 dagar - och kompenserar bortavaron med en egen ersättare kommer att förlora på förslaget om gårdsvis semesterrätt. De protesterar naturligtvis. Förfarandet är i alla fall oerhört dyrt och på flera håll har man redan gått in för att semestern ska vara gårdsvis, och på de hållen vinner man på att det nya förslaget genomförs.

Ändå tidigare utbetalning?
Johan Åberg, tidigare verksamhetsledare vid SLC och numera direktör för MTK:s jordbrukslinje, berättade att EU-parlamentets jordbruksutskott har förutsatt att den tidigare utbetalningen av stöd som tillämpas ännu i år ska fortsätta under hela programperioden, det vill säga till och med 2020.
Anders Wasström ville dessutom att avbytarsystemet ska gälla hästhållning också i framtiden.
- Det finns ett hot om att hästarna inte längre kan vara med, sade han.
Anders Wasström tyckte också att semesterrätten ska vara personlig även framledes.
- Är man åtta timmar på jobb en normal dag, så bör avbytaren också vara där åtta timmar, ansåg han.
Johan Åberg svarade att frågan är knepig, eftersom principen i EU är att det bara är primärproduktion som kan få stöd.
- Dit räknas inte rid- trav- och därmed jämförbar verksamhet, sade Johan Åberg.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab