|
|
16.6.2017 / Landsbygdens Folk
Bondeinternationalen WFO samlades i Helsingfors
Den nya Zeeländska boskapsuppfödaren, William Rolleston, som ledde WFO fram till följande dag frågade vilka frön man måste så i dag för att säkra den framtid vi önskar för kommande generationer.
- Med andra ord, vad kan jordbrukssektorn göra för att vara med om att skapa en hållbar utveckling?
I det sammanhanget nämnde William Rolleston WFO:s strategiska ramdokument AGENDA 2018-2028. Under generalförsamlingen i Helsingfors var avsikten att godkänna kapitlen om matförsörjning, klimatförändring och värdekedjan samt djurhållningen som en del av Agenda 2018-2028.
Ändamålet med de här dokumenten är att försäkra jordbrukarna inflytande när den globala politiken utformas till de delar den berör jordbruket.
- Vi bönder är garanten för matförsörjning, sade William Rolleston. Mat och matproduktion bidrar till att folk kan utvecklas och utbilda sig. Samtidigt ger jordbruket också möjligheter för inkomster.
Vad kan jordbrukssektorn göra för att skapa hållbar utveckling, frågade Willan Rolleston från Nya Zeeland, som ledde WFO fram till i tisdags.
Politik allena kan inte producera
Miljöminister Kimmo Tiilikainen (c) tog exempel i sänkningarna av skördarna för ett antal år sedan inom flera av världens viktiga exportregioner, vilket ledde till livsmedelsbrist och stigande priser. Det fick åter folk ut på gatorna för att protestera.
- I synnerhet länder där medborgarna använder den största delen av sin inkomst för mat drabbades av oroligheter.
Miljöministern framhöll att mat måste produceras på ett miljömässigt hållbart sätt för att hålla klimatförändringen under kontroll.
Vidare påminde den tidigare jord- och skogsbruksministern Kimmo Tiilikainen om att han själv varit jordbrukare.
- Jag uppskattar producentrörelsen som har varit med om att bygga upp jordbruket också när tiderna har varit svåra. Bönderna behövs. Politik och politiker kan utforma jordbrukspolitiken men inte producera mjölk eller få spannmål att växa.
Ökad matbehov knepig fråga
Värdstaden Helsingfors biträdande borgmästare för kultur och fritid Nasima Razmyar (soc.dem) framhöll att en hållbar matproduktion och djurhållning är bland de största utmaningarna framöver.
- Fram till 2050 måste matproduktionen öka med 70 procent samtidigt som vi måste hejda kolavtrycket. Jag håller med om att det är ett knepigt problem, sade Nasima Razmyar. Hon påpekade vidare att en stor del av den mat som serveras inom den offentliga bespisningen i Helsingfors baserar sig på närproducerade och ekologiska råvaror.
Biträdande borgmästaren berättade även om Rekomodellen, där konsumenterna köper direkt av bönderna. Modellen är i flitig användning i huvudstadsregionen.
- Det är också populärt bland helsingforsare att använda mobil teknik som ger rekommendationer om säsongmat.
Jordbruk ger mat och inkomster
Generaldirektören för FN:s organisation för jordbruk och mat FAO Josè Graziano da Silva talade via videoförbindelse på öppningen. Han framhöll att WFO har varit samarbetspartner med FAO.
- Vi har arbetat och arbetar fortfarande tillsammans mot klimatförändring och för en reducering av matsvinnet.
Att försörja mänskor med mat måste vara bland världens centrala målsättningar, fastslog generaldirektören.
- Där har WFO en viktig roll att spela.
Presidenten för den internationella fonden för jordbruksutveckling IFAD Gilbert F. Houngbo från Togo talade också han via videoförbindelse.
Att jordbruket utvecklas på ett hållbart sätt betyder mycket för att skapa jobb och inkomster på landsbygden sade han.
Gilbert F. Houngbo underströk också betydelsen av att arbeta tillsammans med småbrukarna i utvecklingsländerna.
Naturen är kung
Generalsekreteraren för den internationella meteorologorganisationen, WMO, Petteri Taalas, sade att stävjandet av klimatförändringen är bland de största utmaningarna när det gäller matförsörjningen.
- Det finns två andra viktiga saker, som vi bör minnas, sade han vidare. Den första är att naturen alltid är kungen som vi måste anpassa oss efter, om vi ska överleva.
Den andra är att jorden är skapad för att brukas, och därför måste vi ta vara på den. Det kan vi göra på ett sätt som minimerar klimateffekterna.
Även skogsbruket kan bidra till att minska klimatuppvärmningen.
- I den frågan har det visserligen kommit kritik från naturskyddarhåll, och det är möjligt att de har rätt på vissa punkter när det gäller ett kort perspektiv men inte i längden. Redan på 50 års sikt är det hållbart att utnyttja de virkesresurser skogen erbjuder.
Petteri Taalas drog en parallell från matkrisen under årtusendets första decennium och oroligheterna under bland annat den arabiska våren. I det sammanhanget påminde han om att det just nu finns växande problem med hungersnöd i flera afrikanska länder. Det gäller bland andra Sydsudan, Somalia, Jemen och Nigeria.
Petteri Taalas avslutade med att tacka världens bönder i WFO för att förse världen med mat.
Djursjukdomar bör förebyggas
Generaldirektören för den internationella djurhälsoorganisationen OIE, Jean-Philippe Dop, ville framhålla betydelsen av preventiva åtgärder för att stävja djursjukdomar.
- Det har i synnerhet betydelse för de fattiga länderna i världen sade han.
Ett viktigt verktyg är utbildning av sakkunniga och jordbrukare.
TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
