|
|
9.6.2017 / Landsbygdens Folk
”Vi ska fortsätta ligga i världseliten då det gäller djurvälfärd”
Arbetet med att finslipa reformen av djurskyddslagen pågår fortfarande vid jord- och skogsbruksministeriet. Reformarbetet påbörjades redan 2010 och olika arbetsgrupper har jobbat med lagförslaget, som senast var på utlåtanderunda hösten 2017.
I sommar skall förslaget översättas och i höst ska det ut på en ny utlåtanderunda. I februari går lagförslaget sedan vidare till riksdagen, som ska behandla det och göra eventuella ändringar. Enligt planerna ska den nya lagen träda i kraft vid ingången av år 2019.
Sätter miniminivå
- Eftersom landskapen kommer att bli de övervakande organen är det bra att vi har spelreglerna klara från början och funderar ut helheten med en gång. Det kommer att bli en bra lag, säger kanslichef Jaana Husu-Kallio.
Genom reformen moderniseras djurskyddslagen från 1996 så att den överensstämmer med kraven i grundlagen och EU-lagstiftningen samt de förväntningar som ställs på djurhållningen i dag.
SLC:s jurist Mikaela Strömberg-Schalin förklarar att djurskyddslagen är en ramlag som sätter miniminivån på djurskyddet.
- Ramlag innebär att lagen är en direkt rättskälla och att den också fungerar som grund för lägre normgivning såsom förordningar och anvisningar. Syftet med lagen är att på bästa möjliga sätt främja djurens välbefinnande, att respektera djuren och behandla dem väl. Djurens egenvärde tas dock inte specifikt upp i lagen, utan öppnas upp i lagens förarbete.
Vår djurvälfärd på högre nivå än lagen kräver
Djurvälfärden på de finländska husdjursgårdarna håller mycket hög nivå internationellt sett eftersom redan den nuvarande djurskyddslagen har satt ribban högt. I förnyelsen av djurskyddslagen finns det främst behov av förtydliganden av lagstiftningen.
Bland de allmänna principer som omnämns i lagförslaget finns att djuren ska behandlas väl och med respekt. Det blir förbud på att orsaka djuret onödigt lidande och smärta.
Därtill ska djurens särskilda behov tillfredsställas, till exempel rörelse, sömn, vila, behov i anslutning till utfodring samt sociala relationer. Lämplig föda samt tillgång till vatten eller annan vätska samt ändamålsenliga utrymmen är annat som omnämns i lagförslaget.
- Ordval som kan tyckas vara oviktiga kan ha otroligt stor betydelse för producenterna då det gäller övervakningsfrågor. Gällande allmän skötsel av djuren kommer man enligt nuvarande lagförslag till exempel inte att kräva "fortgående tillgång" till vatten, utan man kommer att tala om "tillräcklig tillgång". Det här är positivt och vi vill också från producenthåll påminna om att övervakningen ska ske under tjänsteansvar och vara baserad på misstanke. Ingen vinner på onödig övervakning, poängterar Schalin.
Lagförslaget ser faktiskt rätt bra ut
Den styrgrupp, i vilken också Strömberg varit medlem, avslutade sitt arbete redan i januari.
- I nuläget har många saker gått framåt och lagförslaget ser faktiskt rätt bra ut för närvarande. Det viktiga för producenterna är att lagstiftningen blir sådan att man kan fortsätta ta hand om djurens välbefinnande på bästa möjliga sätt, med beaktande av våra nuvarande frivilliga garantisystem som merparten av producenterna har förbundit sig till.
- Det är otroligt viktigt att vi inte kringskär förutsättningarna för att bedriva jordbruk med djur i Finland, konstaterar Strömberg-Schalin.
TEXT & FOTO
Nina Colliander-Nyman
nina.colliander-nyman@slc.fi
|
|
