|
|
7.4.2017 / Landsbygdens Folk
Landsbygdens Folk har en plats att fylla
- Kolla med Pekka på ministeriet ...
Det är i det närmaste en stående replik inom LF:s redaktion, när någon inte riktigt vet hur man ska komma vidare i jobbet, till exempel få fram nödvändig information för en text i LF.
"Pekka på ministeriet" är kommunikationsdirektör Pekka Väisänen. Han är den som servar pressen med aktuell information om vad som är på gång inom ministeriet, ser till att det kommer ut pressmeddelanden och svarar för kallelse till presskonferenser, seminarier och dylikt.
Det är de här uppgifterna vi känner honom bäst för inom den finländska agrarpressen även om hans arbetsfält nog är betydligt brokigare än så.
Säger vad han tycker
Pekka hör till de tjänstemän som lägger hela sin själ i det han håller på med. Genom åren har han också brukat meddela sin åsikt om artiklar han läst i LF.
Det var inte så länge sedan Pekka hörde av sig om en artikel om konsumenterna i USA som börjat efterfråga GMO-fria produkter. Det har lett till att livsmedelsindustrin måste importera rörsocker i stället för att använda socker av landets egna genmodifierade sockerbetor. En återvändo till vanliga konventionellt odlade betor är svår eftersom det konventionella utsädet har försvunnit från marknaden.
- Det intresserade mig speciellt för att jag följt med sockertillverkningen, jag har funderat mycket på framtiden för den finländska sockerbetsodlingen och för raffinaderiet, säger Pekka. Det är också annars viktigt för mig, varifrån maten kommer, jag tycker särskilt mycket om finländsk mat, och därför är jag skeptisk till import av mat, till exempel att vi måste importera växtprotein i så stora mängder som vi gör.
Pekka kommer från Haukivuori nära S:t Michel.
- Min far och min farfar drev en matbutik där.
Helsingin Sanomat och Sjöfartsverket
Pekka Väisänen har tidigare jobbat ett tiotal år som journalist vid Helsingin Sanomat. Därifrån känner han väl till tidningsjobbets vardag och kan sätta sig in i situationen för den journalist som ringer och behöver hjälp med något. På Helsingin Sanomat bevakade han också aktuellt inom jordbruket.
Senare jobbade han några år på Sjöfartsverket. Det var bland annat där som hans intresse för det tvåspråkiga Finland och för kustområdena utvecklades. Sjöfarten är av naturliga skäl en av de näringar i Finland där svenskan är väl representerad.
Pekka var första ordföranden för föreningen Finlands Fyrsällskap som jobbar för att skydda och bevara våra fyrar. Aktiv i föreningen är han ännu.
- Under mitt arbete på Sjöfartsverket märkte jag vilken skatt våra fyrar utgör.
Ålandsvän
Ett speciellt förhållande till Åland hade Pekka sedan tidigare:
- Jag jobbade fyra somrar på fiskfabriken i Norrböle på sjuttiotalet. Där lärde jag mej svenska. Jag hade också en god vän som var äppelodlare. På hösten importerade jag hans äpplen och sålde dem i min dotters skola. Intresset för äppel har jag kvar, jag har nio äppelträd hemma i min trädgård i Lahtis.
Öriket är fortfarande viktigt för Pekka.
- Därför betyder det också något för mig att LF finns. Det är den enda av branschtidningarna som bevakar basnäringarna regelbundet i öriket. Just nu följer jag mycket med mejeriverksamheten och hoppas naturligtvis på att mejeriet kan fortsätta med sina högklassiga produkter.
Svenska Österbotten har också en speciell plats hos Pekka.
- Jag ser ju hur viktiga basnäringarna är speciellt där, eftersom alternativen ofta är få på landsbygden. Det är en helt annan värld än i huvudstaden.
Branschtidningarna behövs för bevakningen
Pekka beklagar att dagstidningarna har allt färre anställda som sysslar med specialbevakning:
- Det är synd att det finns så få journalister inom de vanliga dagstidningarna som specialiserat sig på jordbruk. Det gör å andra sidan branschtidningarna ännu viktigare. Det är en rikedom att vi har många branschtidningar i Finland.
Pekka är nöjd över att det finns flera bra tidningar som bevakar basnäringarna.
- Man behöver något att jämföra med och jag brukar jämföra LF med Maaseudun Tulevaisuus.
Som exempel på de största skillnaderna nämner Pekka att LF brukar ha ett stort paket med internationella nyheter i varje nummer.
- Jag vet att det är många som uppskattar det. Och så skriver LF en del om specialodlingar, till exempel potatis och växthus. Det är bland annat av de här orsakerna jag tycker att LF ska bli betydligt äldre än 70 år. I det sammanhanget kan jag också säga att samarbetet med tidningen har varit givande.
Pekka tycker även om det nya formatet.
- Jag är inte så förtjust i tabloidformat, men LF:s nya format är praktiskt och tidningen är lätt att läsa, det var bra att ni genomförde den ändringen, säger han.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
